Finska experter sågar Sveriges hantering av Campylobacter-utbrottet
KOMMENTAREN Inaktiva svenska myndigheter som inte visste vem som skulle göra vad. Information till allmänheten som var bristfällig. Kycklingkött smittat med Campylobacter som fick ligga kvar ute i butikshyllorna. Och en kycklingindustri som fick klara sig bäst den kunde. De slutsatserna kan man dra av en utredning som finska experter, på uppdrag av Folkhälsomyndigheten, gjort av Campylobakter-utbrottet 2016-2017 i Sverige och som idag blev offentlig.
Det var hösten 2016 till sommaren 2017 som det hittills största kända sjukdomsutbrottet med Campylobacter inträffade i Sverige. Smittan kom från färsk svensk kyckling.
Efter utbrottet anlitades finska experter för att genomföra en extern granskning. Nu är den rapporten alltså klar. Kritiken mot de svenska myndigheternas agerande är förödande.
För redan innan utbrottet fanns det tecken på att allt inte stod rätt till. Antalet svenskar som smittats med Campylobacter hade ökat flera år i rad. Ovanliga toppar i antalet fall noterades under vintermånader. Då hade myndigheterna kunnat agera mer beslutsamt.
En viktig orsak till utbrottet var enligt experterna införandet av så kallad ”thinning” i broilerproduktionen för att möta en ökad efterfrågan på färskt kycklingkött. En annan var haveriet med tvättutrustningen på slakteriet Kronfågel i Valla.
Det ökade antalet fall med Campylobacter-smitta i människa upptäcktes för all del snabbt under utbrottet. Men de svenska myndigheternas åtgärder var enligt de finska experterna ineffektiva. Myndigheterna visste inte vem som skulle göra vad.
”En anledning till det tycks vara oklara definitioner eller tolkningar av de olika myndigheternas roller, vilket i sin tur ledde till en icke-fungerande kontroll på slakterierna och till en icke optimal delning av data mellan myndigheter och industri.”
Den information som gavs till den svenska allmänheten var enligt experterna otydlig.
Inte nog med det. Det fanns inte bra åtgärder till hands att vidta för att få utbrottet under kontroll. Till exempel bedömdes det vara för riskabelt att återkalla produkter eftersom dessa då kan komma att ersättas med utländska produkter som kan innehålla ännu mer Campylobacter.
Det gjorde att kontaminerat kött blev kvar på marknaden. Detta trots att svenskarna invaggats i tron att svensk kyckling är speciellt säker.
De finska experterna påpekar också att trots att svenska myndigheter diskuterade utbrottet när det pågick så tog ingen av dem på sig kontrollansvaret. Istället fick kycklingindustrin klara sig bäst den kunde.
”Inget ingripande gjordes från officiellt håll. Resultatet blev att utbrottet inte kunde hållas under kontroll”, skriver de finska experterna i sin rapport.
De myndigheter som hade det övergripande ansvaret att hantera utbrottet, alltså Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, och Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, klarade helt enkelt inte av uppgiften.
Speciellt bedrövligt är det att inte Livsmedelsverket hade tydliga riktlinjer att följa. Det är de officiella veterinärerna, OV, på den myndigheten som ofta har de avgörande kontakterna med slakterierna och dagligvaruhandeln.
HÅKAN FRISELL
Fakta: ”Thinning”: att slakta ut mindre kycklingar i förtid för att göra plats åt de större. Ger upphov till stress i en flock som kan öka spridningen av Campylobacter. Man bryter också den hygieniska barriären när man flyttar på fåglar.
Rapporten: "Evaluation of the management of the Campylobacter jejuni outbreak in Sweden 2016-2017". Finns att begära ut hos bland annat Livsmedelsverket.
Här är de finska experter som skrev rapporten: Evelina Palonen på det finska jordbruksverket Marjatta Rahkio på det finska livsmedelsverket Saara Salmenlinna på den finska hälsomyndigheten Päivikki Perko-Mäkelä på företaget Atria Chick Oy
Franzéns Charkuterier vann två nya mål mot Livsmedelsverket
Dom: Livsmedelsverket misslyckades med att chocköka kontrollfrekvensen för liten korvfabrik
Världsunikt: Fazer prövar Solein® i chokladkaka