helenForskning: Utvecklade förpackningar ger klimatsmartare ris
Ris har en relativt hög klimatpåverkan beroende på den metangas som bildas i risfälten. Dessutom går det åt onödig energi för att transportera och koka ris som sedan slängs. Forskarna Fredrik Wikström och Helén Williams (foto), vid Karlstads universitet, har därför tillsammans med forskare vid RMIT University i Melbourne undersökt miljönyttan av att utveckla förpackningar som skulle kunna hjälpa konsumenten att dosera bättre.
Under de senaste åren har stort fokus legat vid att minska mängden förpackningar ur miljöskäl. Ibland kan det vara smartare ur miljösynpunkt att addera funktioner till förpackningen om det kan minska matspillet, eftersom maten i regel har flerdubbelt större miljöpåverkan än förpackningen i sig, menar forskarna.
Att det slängs mycket ris i hushållen kan förefalla konstigt eftersom ris till skillnad mot många andra livsmedel håller sig länge i skafferiet. Många livsmedel slängs för att de blivit dåliga, för att datummärkningen passerats, eller för att det är svårt att tömma förpackningen, men inget av detta gäller för ris. Förklaringen är helt enkelt att vi kokar för mycket mot vad som går åt, och slänger resterna.
– Vi vet från tidigare studier att olika förpackningsegenskaper spelar roll för hur mycket matsvinn det blir i hushållen. Däremot vet vi inte hur starkt sambandet är för olika livsmedel och förpackningstyper. Därför räknar vi på olika scenarier och ser hur mycket en adderad förpackningsegenskap ”kostar” miljömässigt och hur mycket ris man måste spara för att miljöpåverkan totalt sett ska minska. Då kan man få en fingervisning om det är rimligt att lägga till funktioner på förpackningen.
Forskarna har jämfört en rispåse i plast för ett kilo ris, en plastbehållare med doseringsmått i locket för ett kilo ris samt portionspåsar för ris som stoppas direkt i kastrullen. Gör man en livscykelanalys på dessa förpackningar har portionspåsarna cirka fyra gånger större klimatpåverkan än den vanliga rispåsen medan behållaren sticker ut med hela nitton gånger större klimatpåverkan, räknat per mängd ris i förpackningen.
När klimatpåverkan istället beräknas per mängd konsumerad ris så visar det sig att både portionspåsarna och behållaren får lägre klimatpåverkan om spillet av ris kan minska med några enstaka procent. För ris är det uppenbart att det ur klimatsynpunkt är värt att investera mycket i förpackningen om man kan minska spillet.
– Syftet med vår studie är att visa på hur viktigt det är att inkludera förpackningens roll för matspillet. Allt för ofta räknar man bara på förpackningsmaterialet i miljösammanhang och tänker inte på hur stor betydelse förpackningens funktioner kan ha. Ibland behövs det inte ens mer material utan bättre information kan hjälpa konsumenten att undvika spill, kommenterar Helén Williams och fortsätter:
– Man kan tipsa om vad en normalportion är, behoven skiljer sig ju mellan en tonårsidrottande pojke eller en stillasittande pensionär. Det är bara att konstatera att husmorskunskaperna minskar och att konsumenterna idag behöver mer hjälp för att minska matspillet. Och där har förpackningarna en liten men viktig roll att fylla.
Fakta: Studien ”The influence of packaging attributes on consumer behaviour in food-packaging LCA studies e a neglected topic” är under publicering i den vetenskapliga tidsskriften Journal of Cleaner Production. Samarbetet med RMIT University har möjliggjorts genom att Helén Williams tilldelades Gunnar Sundblads kompetensutvecklingspris för att kunna arbeta på plats i Melbourne under ett halvår.

Foto: Karlstads Universitet 
/FoodMonitor

t20

          

g93

 

 

sl25