LenaBKosten orsakar
IBS-symptom
Enligt en avhandling från Sahlgrenska akademin anser omkring åtta av tio personer som lider av IBS att magsymtomen beror på kosten. Forskarna konstaterar att en diet som utesluter speciellt svårsmälta kolhydrater kan ge markant minskade symtom.
I avhandlingen Food-related gastrointestinal symptoms, nutrient intake and dietary interventions in patients with irritable bowel syndrome, som presenteras vid en disputation den 30 januari, fick 197 personer med IBS-symtom ange vad de själva tror är orsaken bakom magsymtomen. Hela 84 procent hänvisade till födoämnesintolerans – oftast beskrevs överkänslighet mot fet mat, histaminfrisättande livsmedel (skaldjur, ägg), kost med konserveringsmedel (filmjölk, lingon) och livsmedel som är rika på biogena aminer (dessertost, vin).
Men framför allt rapporterades IBS-symtom vid förtäring av mat som innehåller särskilt svårsmälta kolhydrater. I denna livsmedelsgrupp, som populärt kallas FODMAPs (Fermentable, Oligo- ,Di-, Mono- saccharides And Polysols) ingår till exempel äpple, bönor och vete.
I studien lät forskarna IBS-patienter prova en ”low-FODMAPs-kost” under fyra veckor – med goda resultat.
– Dieten innebar att patienterna fick avstå en del livsmedel som innehåller svårsmälta kolhydrater och ersätta dem med andra livsmedel som mage och tarm tolererar bättre. Det kan till exempel handla om att byta äpple och blomkål mot apelsin och morot.
– Omkring hälften av patienterna förbättrades markant med low-FODMAPs-dieten, kommenterar Lena Böhn (foto), doktorand vid Sahlgrenska akademin.
Resultaten jämfördes med en annan grupp som fick följa de traditionella kostråd som ges vid IBS, och som generellt går ut på att äta lite och ofta, finfördela maten och tugga noggrant, undvika stekt, fet och starkt kryddad mat samt kaffe och alkohol.
Även i denna grupp förbättrades tillståndet för ungefär hälften av patienterna.
– De båda dieterna har alltså lika god effekt när det gäller att lindra symtomen. Framtida studier skulle därför kunna titta på nyttan av att kombinera dem båda för att optimera näringsintag och symtomlindring, säger Lena Böhn.
I studierna gjordes också försök där IBS-patienter fick äta ett särskilt enzym kallat α-galaktosidas, som man vet har förmåga att bryta ner vissa av de svårsmälta FODMAPs-kolhydraterna. Hypotesen var att enzymet skulle förenkla upptaget i tunntarmen och därmed minska den jäsning i tjocktarmen som ofta ligger bakom IBS-symtom.
– Dessvärre hjälpte det inte, och vi fann inga bevis för att tillskott av enzymet α-galaktosidas är gynnsamt vid IBS, säger Lena Böhn.
Trots att de flesta rapporterade om känslighet för vissa livsmedel så hade IBS-patienterna som grupp betraktat ändå ett tillräckligt bra näringsintag, visar avhandlingen.
Forskarnas slutsats är att kostråd är effektivt i behandlingen av IBS. Det är dock viktigt att bedöma näringsintaget på individnivå och undersöka vilka födoämnen som patienten anser orsaka symtom, för att kunna ge individuellt anpassade kostråd.
/FoodMonitor