ekobildForskning: Ekologiskt
som terapi
Kan valet av ekologisk mat handla om en naturbaserad självterapeutisk åtgärd för att vinna välbefinnande för unga vuxna? Den slutsatsen drar i alla fall Elisabeth von Essen i en doktorsavhandling från SLU.
Enligt von Essens avhandling använder unga vuxna som väljer ekologiska råvaror i matlagningen kroppens relation till mat för att bättre hantera de påfrestningar och den osäkerhet som ofta karaktäriserar detta skede i livet. Samtidigt konstaterar hon att depression, trötthet och ångest tycks ha blivit vanligare i denna åldersgrupp under de senaste årtiondena. Inte minst genom att åldersgruppen genom sociala medier också har betydligt större möjligheter än tidigare generationer att hålla sig uppdaterade om tillståndet i världen.
Mot denna bakgrund görs många livsavgörande val, men det utvecklas också vardagsvanor inom olika områden, såsom matval och måltider.
Elisabeth von Essen har i sitt miljöpsykologiska doktorsarbete undersökt hur unga vuxna använder sig av olika strategier kring mat och särskilt ekologisk mat, för att uppnå hälsa, välbefinnande och motståndskraft. Arbetet bygger på samtal med 30 personer i åldern 18–35 år, med ett uttalat intresse för ekologisk mat.
Förhållandet till ekologisk mat kan enligt avhandlingen beskrivas på två plan. På en existentiell nivå handlar det om en önskan att knyta tätare band till naturen, medan det på en psykologisk nivå handlar om identitet, värderingar och välbefinnande.
– De försöker ta sig an de utmaningar som detta livsskede bjuder och skapa stadga i tillvaron genom att göra sig medvetna om relationen mellan mat och kropp. De gör också maten till en del av sina livsberättelser, med hjälp av känsloladdade matminnen från uppväxten, konstaterar Elisabeth von Essen.
Något hon vill uppmärksamma särskilt är den vikt de unga fäster vid att lyssna efter kroppens signaler och avläsa känslotillstånd. Hon lyfter också fram hur relationen till mat kan ge utrymme för självacceptans och välbehövligt självmedkännande. Hennes slutsats är att relationen till ekologisk mat hos dessa unga vuxna är en naturbaserad självterapeutisk åtgärd för att bättre försöka hantera de påfrestningar och den osäkerhet som ofta karaktäriserar livsperioden.
– De verkar betrakta mat som en förlängning av kroppen, något som de kan använda för att hantera existentiella frågor och motverka stress och känslor av maktlöshet. Maten används för att förstärka positiva känslor och förknippas med "det goda i livet". I bästa fall fungerar maten som en buffertzon av trygghet som gör det lättare för dem att klara av påfrestningar, läka själsliga sår, skapa och njuta.
Elisabeth von Essen menar att intresset för mat för de flesta tycktes vara en positiv kraft, men påpekar att ett extremt fokus på hälsa i relation till mat också kan vara uttryck för en problematik kring mat. Hon hoppas att resultaten kan ge idéer om hur "medvetet ätande" kan utvecklas till en naturbaserad form av terapi, men också mer generellt influera matkultur och matvanor.
/FoodMonitor