abildtHallå där: Anna Maria Corazza Bildt
Anna Maria Corazza Bildt fortsätter att kämpa för sina hjärtefrågor i Europaparlamentet. Förra veckan, den 7 november, anordnade hon seminariet Women Health & Food med en rad tunga namn, och där frågor som det ökande antalet kvinnor med diabetes togs upp. FoodMonitor ställde nyfikna frågor.

Anna Maria, du anordnade förra veckan ett seminarium om kvinnohälsa och livsmedel i Europaparlamentet. Vad är ursprunget till detta initiativ?
– Vi vet att både diabetes och hjärt-kärlsjukdomar bland kvinnor har ökat lavinartat i Europa och såg detta som ett utmärkt tillfälle att tillsammans med Karolinska Institutet och 1,6 miljonersklubben skapa debatt kring dessa sjukdomar och också sprida information om aktuell forskning.
Vilka deltog som föredragshållare?
– Vi kunde presentera en spännande och mycket kompetent panel av talare för åhörarna i den välfyllda salen i EP ! Svenska gästtalare var Alexandra Charles eldsjäl och grundare av 1,6 miljonersklubben och professor Kerstin Brismar en av landets skickligaste diabetesforskare vid Karolinska Institutet. Mina kollegor från Europaparlamentet Julie Girling och Alojz Peterle var där – båda arbetar mycket med hälsofrågor. På plats fanns också både den främsta företrädaren för den europeiska livsmedelsindustrin Melia Frewen från Food & Drink Europe samt Susanne Lögstrup, direktör för European Heart Network.
– Dessutom talade Despina Spanau som leder Kommissionens plattform för Diet och Fysisk aktivitet. Det är en viktig plattform där Europas livsmedelsproducenter åtar sig förbättringar både i sina produkter och sin marknadsföring för att minska negativ påverkan av sina produkter. Svenskar i världen representerades vid seminariet av Karin Ehnbom-Palmquist.
Kerstin Brismar, diabetesforskare vid Karolinska Institutet , talade om ökningen av diagnosen diabetes hos kvinnor i alla åldrar. Hur förklaras ökningen?
– Det är framförallt två saker som förklarar ökningen. Först och främst handlar det om vårt sätt att leva idag - vår moderna livsstil med försämrad kosthållning kombinerad med för lite fysisk aktivitet . Fetma och övervikt medföljdsjukdomar som diabetes är också globalt sett största hotet mot vår hälsa. Vi vet idag också att diabetes typ l och diabetes typ ll till viss del är ärftliga. Stress och rökning har naturligtvis också negativ inverkan. Men den andra stora orsaken till de ökade diabetestalen bland kvinnor är faktiskt att vi lever längre dag. Diabetes blir vanligare vid stigande ålder och idag lever kvinnor i snitt 6 år längre än män vilket gör att fler kvinnor drabbas.
Vad kan man politiskt göra åt diabetesökningen?
– Det viktigaste är att nå ut med information om hur man kan förebygga sjukdomen. En annan sak är att utbyta kompetens och information mellan Europas länder och också intensifiera samarbete kring forskning mellan länderna. Redan den här veckan uppmärksammar vi Världsdiabetesdagen med flera evenemang i Europaparlamentet. Den stora utmaningen är ju att kunna ändra vår livsstil och beteende. Det är också viktigt i förhandlingarna kring budgeten att pengar blir avsatta för forskning och koordinering för att förebygga diabetes och hjärt-kärlsjukdomar inom EU.
Andra viktiga ämnen som togs upp och planer för åtgärder?
– Vikten av att samarbeta med livsmedelsindustrin togs upp och gick som en röd tråd genom hela seminariet. Det är viktigt att påverka branschen att tillverka produkter som är bättre och nyttigare. EU:s handlingsplattform för kost, fysisk aktivitet och hälsa är ett bra exempel där beslutsfattare,frivilligorganisationer och livsmedelsindustrin arbetar tillsammans för att bidra till att göra bättre produkter och samarbetar för en mera ansvarsfull marknadsföring. Man har flera pågående projekt med syfte att minska andelen salt, socker, fett (mättade fetter och transfetter) i produkter.
– Livsmedelsmärkning diskuterades också under seminariet och frågan ställdes om det är aktuellt med speciell märkning av varor som är bra för att minska risken för att utveckla diabetes. Något sådant förslag ligger inte på vårt bord idag. Generellt sett tycker jag att det vi lyckades få igenom av livsmedelsinformation som ska framgå på förpackningarna till konsumenterna i Europa som träder i kraft 2014 är ett viktigt och positivt steg framåt.
Vad är på gång för dig inom den närmaste framtiden i Europaparlamentet gällande ditt engagemang inom livsmedelssektorn?
– Matsvinnet är ju en hjärtefråga för mig som jag fortfarande arbetar mycketmed. Jag försöker engagera branschen att ta ett delat ansvar för att stärka informationen i butikerna och ut till konsumenterna. Jag håller inom ramen för detta på att försöka få en ändring av reglerna för märkning av ägg så att vi kan få mer flexibla regler som minskar svinnet utan att naturligtvis tummapå matsäkerheten!
– Näringspåståenden på produkter är en mycket omdebatterad fråga som också är högaktuellt! I december kommer Kommissionens lista med tillåtna näringspåståenden att träda i kraft vilket blir en stor och snabb omställning för branschen. Den utvärderingsmetod som EFSA använder nu gör att inga ”botaniska” livsmedel kommer att få använda påståenden att de bidrar till god hälsa.
– Det är viktigt att poängtera att det inte handlar om förbud att sälja dessa produkter, bara mot att använda vilseledande information mot konsumenterna. Bisfenol A och hormonstörande ämnen kommer också upp på agendan nu. Det är viktigt att det finns fullgoda alternativ till de förpackningar som finns idag och att de är baserade på vetenskap.
/MATS HOLMSTRÖM

t20