Kritiken har varit stark mot att använda gentester för att få veta hur man ska äta för att förbättra hälsan. Trots detta tyder en studie vid Lunds universitet på att allt fler är intresserade av dessa tester.
Chansen att få individuella råd om hur just du ska äta, överväger bristerna med dagens gentester för de flesta. Detta enligt etikern Jennie Ahlgren som bygger sin doktorsavhandling ”Personaliserad nutrition och etik - en empirisk studie av svenska konsumenters inställning till gentester för hälsans skull” på djupintervjuer och en enkät där 1000 människor har tillfrågats om sin inställning till gentester och individualiserade kostråd.
73% var positiva till att göra ett gentest och få personliga kostråd, det var överraskande många. Många är trötta på att det ständigt kommer nya modedieter och de flesta upplevde kostråd baserade på deras egna gener som mer tillförlitliga, enligt ett pressmeddelande från Lunds Universitet.
Resultat hade inget att göra med om man var frisk eller sjuk, eller om man redan ansåg sig leva hälsosamt. Studien visade också att många är oroliga för konsekvenserna av gentester. Vad händer om information från gentester blir tillgänglig för arbetsgivare och försäkringsbolag? Många oroade sig också för att gentester bara skulle komma vissa resursstarka grupper i samhället till del.
Trots risker och etiska problem var majoriteten ändå positiv till att testa sig. De kunde också tänka sig att låta gentesta sina barn, för att få råd om kost. Deltagarna var också beredda att sprida information från sina gentester till släktingar, antingen de ville veta eller inte om de gener i släkten med förhöjd risk för en allvarlig sjukdom. Än en gång är det viktigare att måna om närståendes hälsa, än om deras integritet.
Forskningen idag visar att det inte finns en metod för att gå ner i vikt som fungerar för alla, kontaterar man vidare. Många forskare menar dock att det behövs fler studier för att visa samband mellan diet, sjukdomar och gener innan man kan ge individualiserade kostråd. Kostråden som bygger på DNA-tester har också kritiserats för allmänna.
Fakta från Lunds Universitet: Ett gentest kostar mellan ett par hundra och ett par tusen kronor. Antingen topsar man sig i munhålan eller tar ett blodprov, skickar iväg resultatet och får svar och analys efter ett par veckor. Svaret får man oftast själv bearbeta vid köksbordet, även om det visar sig vara tunga besked. Idag finns det ett fåtal gener där starka samband har påvisats för vissa sjukdomar, som t ex bröstcancer och Alzheimers.
