Forskning & Ingredienser

Sockerbetor kan rädda liv

Nélida Leiva, doktorand i tillämpad Biokemi vid Lunds Tekniska Högskola har tillsammans med sin handledare Leif Bülow upptäckt att sockerbetor producerar hemoglobin. Nu hoppas de att sockerbets-hemoglobinet kan komma att fungera som blodersättningsmedel, något som idag är en bristvara. Foto: Gunnar Menander

– Tidigare har man utgått från att vissa växter endast producerar detta "järnprotein" vid stress, såsom vid torka och frost, eftersom man sett att så är fallet med några andra växter. Men vi har visat att det produceras även i normalt tillstånd, berättar Nélida Leiva som nu presenterar resultatet i en avhandling.

Nélida Leivas handledare, professor Leif Bülow, har i många år forskat på att framställa mänskligt hemoglobin, framförallt med hjälp av bakterier, eftersom hemoglobin från endast blodtransfusioner idag långt ifrån täcker samhällets behov.

Processen att extrahera hemoglobinet från sockerbetor är inte så mycket mer komplicerad än att utvinna socker, menar forskarna. Utmaningen ligger i att få tillräcklig volym i det hela. Men enligt Nélida Leiva och Leif Bülow finns goda skäl till att sockerbetor och andra grödor kan bli ett realistiskt alternativ.

– På ett hektar skulle vi kunna få fram ett till två ton hemoglobin, något som skulle rädda tusentals människoliv, säger Leif Bülow. En människa innehåller nästan ett kg hemoglobin.

Om ett knappt år kommer forskarna att testa hemoglobinet från växter i djurförsök tillsammans med University College of London, där det finns världsledande expertis inom blodtransfusion.

I sitt avhandlingsarbete har Nélida Leiva också upptäckt är att hemoglobinet i sockerbetor är närmast identiskt med det mänskliga, i synnerhet det hemoglobin som vi har i hjärnan. Det kan nämligen se ut på lite olika sätt.

– En detalj på proteinets yta skiljer, men det ser bara ut att innebära att sockerbets- hemoglobinet håller längre, vilket ju är positivt, säger Nélida Leiva.

Fakta från LTH: Vid en olycka är det viktigt att snabbt få ett tillskott så att syret kommer ut i kroppen, vilket är hemoglobinets huvuduppgift. Hemoglobin (hb) behövs alltså i akutskedet upp till fem timmar efter en olycka. Därefter måste man fylla på med komplett blod. Jämte mänskliga donationer och slakteriavfall är bakterieodlat hemoglobin de sätt som vi idag har att tillgå för att bunkra de livsviktiga järnproteinerna. I vissa länder, såsom i Kina och Indien, finns heller inga eller mycket begränsade blodbanker idag vilket gör att alternativ snabbt måste utvecklas. Det är speciellt viktigt att få fram dessa komplement i akuta situationer där säker blodgivning är livsavgörande.Ebola-epidemin i Afrika är ett aktuellt exempel.

/Mats Holmström