Av vete gör man stärkelse, gluten och etanol. Kvar blir en fiberrik biprodukt som idag används som gris- och nötfoder. Biprodukten kallas drank och forskaren Lina Haskå vid Lunds tekniska högskola har gjort en avhandling där hon visar att biprodukten har en outnyttjad potential även för människor.
Samma restprodukter som i dag blir foder till grisar och kor kan alltså bli hälsomat för människor.
– Jag har funnit att dranken ökar mängden nyttiga bakterier av sorten bifidobakterier i tarmen. Det innebär att dranken skulle kunna vara bra för människor med olika tarmsjukdomar, säger Lina Haskå vid Lunds tekniska högskola till Skånska dagbladet.
Kostfibrerna innehåller rikligt med fruktan och arabinoxylan, två ämnen som anses vara nyttiga för människan eftersom de gynnar tillväxten av de hälsosamma bifidobakterierna samt ger upphov till nyttiga nedbrytningsprodukter i tarmen.
