Forskning & Ingredienser

Mjölkbönder tjänar pengar

på bättre kohälsa

Genom att hålla korna friskare – och därigenom få ett lägre celltal i mjölken – kan skickliga mjölkbönder öka produktionen och tjäna mer pengar. 

”Om man tittar på riktigt skickliga lantbrukare så lyckas de förena en hög produktion, lågt celltal, och låg sjuklighet. De är medvetna om det lönar sig för dem. De gör det mesta väldigt bra. Man kan beskriva det som att de inte har något hål i sitt skyddsnät”, säger Håkan Landin, Juverhälsoexpert på branschorganisationen Svensk Mjölk. 

Celltalet, eller antalet vita blodkroppar i mjölken, är ett mått på hur inflammerat mjölkkons juver är. De cirka 350 000 svenska mjölkkorna har i genomsnitt ett celltal på 150 000. Det är bra ur ett internationellt perspektiv. I USA är samma siffra 400 000. Enligt Håkan Landin signalerar ett högt celltal att mjölkkorna inte är riktigt i balans.

År 2006 genomfördes en stor svensk studie på högproducerande kor. Resultaten visade att varje 1 000–tal i förhöjt celltal ger en produktionsförlust motsvarande 8 kronor per ko och år.

En 100 kos besättning som sänker celltalet från 250 000 till 150 000 tjänar därför 80 000 kronor per år enbart i mer mjölk. Till detta tillkommer minst lika stora indirekta effekter på sjuklighet, fruktsamhet, och hållbarhet hos korna, berättar Håkan Landin.

Vilka åtgärder lönar sig bäst för att sänka celltalet?

”De två viktigaste faktorerna, som är vetenskaplig belagda, är att spendoppa och sintidsbehandla korna. Det är steg ett. Det ska man alltid göra.”

”Antingen väljer man ett skyddande spendopp eller ett hudvårdande spendopp. Enkelt uttryckt kan man säga att har man mycket kobundna smittor, som till exempel Stafylococcus aureus och Streptococcus agalactiae så bör man i första hand välja ett desinficerande spendopp som innehåller jod. Har man mycket miljöbundna smittor som exempel kolibakterier ska man istället välja ett hudvårdande spendopp.”

”Eftersom en övervägande del av celltalen och juverinflammationerna i Sverige orsakas av kobundna smittor har flertalet besättningar i Sverige ett behov av ett desinficerande, skyddande spendopp”, säger Håkan Landin.

När ska man sintidsbehandla?  

”Det är för kor som inte är synligt sjuka men har ett något förhöjt celltal. Det lönar sig inte att gå på dem med penicillin under laktationen för det ger en väldigt dålig effekt och det kostar väldigt mycket pengar. Man får effekt på de milda infektionerna. Förutsättningarna ökar för att kon är frisk när den kalvar in. Då har man ett bättre startläge.”

Håkan Landin poängterar att det är viktigt att de svenska mjölkbönderna håller noggrann kontroll på celltalet. Många inom industrin tycker att ett celltal på 250 000 är rimligt. Men det innebär risker. 

”Ett tankcelltal på 250 000 kan betyda olika saker. Det kan innebära att alla kor ligger nära celltalet och då är det inte alltid så farligt. Men det innebär att många kor är kroniskt sjuka och att man förlorar mjölk. Det kan också innebära att det är en del kor som ligger väldigt högt och är starkt smittförande och då kan smittan börja sprida sig mycket snabbt i besättningen.”

”Vi har visat att det går utmärkt att ha hög produktion och lågt celltal. Besättningar med låg produktion har högre celltal och det är en ganska stor effekt. Den är lika stor som skillnaden mellan Holstein och de röda korna. De besättningar som har lågt celltal har också signifikant högre produktion. Det är ett slags omvänt samband – hög produktion innebär att man har friska kor och lägre celltal", säger Håkan Landin. 

HÅKAN FRISELL