Livsmedelsverkets svarar om statsstöd till skandalslakteriet Håkantorp Slakteri

ANALYS Som FoodMonitor har berättat om tidigare så har Livsmedelsverket nyligen fått ta emot klagomål från allmänheten efter det att skandalslakteriet Håkantorp Slakteri AB i Vara beviljats över en halv miljon kronor i statsstöd. Detta trots en litania med avvikelser de senaste åren. I dagarna svarade myndigheten.

”Stödet ges som en minskad timtaxa och regleras av EU:s regler för statsstöd. Därtill finns ett regleringsbrev som beskriver hur stödet kan användas. Djurskyddet regleras i en annan lagstiftning än statsstödet. Statsstödet kan alla slakterier och vilthanteringsanläggningar söka för år 2020”, skriver Eiríkur Einarsson, områdeschef för kontroll på Livsmedelsverket, i ett mejl till en av de som klagat.

LÄS OCKSÅ: Varför ger vi statsstöd till skandalslakteriet Håkantorp Slakteri?

Eiríkur Einarsson skriver att om ett slakteri inte sköter sig kan det få följder.

”Ett slakteri som inte sköter sina åtaganden kring djurhållning, hygien eller annat som kontrolleras kan få förelägganden och höga viten att betala. Detta kan handla om stora belopp och även ske vid mer än ett tillfälle. Vid allvarliga brister har länsstyrelsen rätt att besluta om omhändertagande av djur samt förbud för djurhållare att ha hand om djur”, skriver han.

”Alla slakterier och vilthanteringsanläggningar kan alltså påverka sin kostnad genom att följa reglerna och på så sätt tilldelas färre kontrolltimmar. De anläggningar som missköter sina åtaganden får högre utgifter eftersom de behöver betala för fler kontrolltimmar och kan dessutom få betala viten. Det lönar sig att göra rätt.”

Tidigare i år lyckades Livsmedelsverket få viten utdömda mot Håkantorp Slakteri AB. Det var bra gjort.

Men några månader senare belönar myndigheten alltså slakteriet med en halv miljon i statsstöd.

Det skickar tveksamma signaler till industrin.

Jag förstår att myndigheten har att tolka EU-lagstiftningen. Men kunde man gjort en annan tolkning? Jag frågar det eftersom Livsmedelsverket är kända för att emellanåt göra uppseendeväckande dåliga juridiska tolkningar.

Istället blev de svenska skattebetalarna blåsta.

Det är nu många faktorer som samverkar för att sänka djurskyddet inom den svenska livsmedelsproduktionen.

Här är några av de värsta:

1. Hemlighetsmakeriet – för 5-6 år sedan fick media ta del av omaskerade uppgifter i de flesta djurskyddsärenden. Numer hemlighålls i stort sätt allt. Det gör att djurplågare inte kan avslöjas av media den omfattning som behövs. Hemlighetsmakeriet har också gjort det svårare att upptäcka brister i Livsmedelsverkets och länsstyrelsens handläggning av djurskyddsärenden.

2. De bristfälliga åtalsanmälningarna – Livsmedelsverket och länsstyrelsen åtalsanmäler misstänkta brott mot djurskyddslagen. Men åtalsanmälningarna är ofta av bristande kvalitet vilket gör att åklagare snabbt lägger ner dem. Alternativt inleder åklagare förundersökningar men polisen lyfter sedan inte ett finger eftersom andra brott prioriteras högre och brotten mot djur hinner preskriberas eller går inte att utreda. Det kan också vara så att vissa åklagare inte är så intresserade av att driva den här typen av ärenden.

LÄS OCKSÅ: Åklagare lade ner förundersökning om bedövningshaveri på Knorrevången

LÄS OCKSÅ: Åklagare lade ner förundersökning om påstådd omfattande olaglig styckning av renar

LÄS OCKSÅ: Åklagare lägger ner förundersökning om klämd gris på Siljans Chark

3. Slarv med beslut – det händer allt för ofta att Livsmedelsverket lägger förelägganden och viten som är bristfälliga.

4. Statsstöd – att Livsmedelsverket ger statsstöd till en verksamhet som man samma år fått flera viten utdömda mot, som för skandalslakteriet Håkantorp Slakteri AB, är fullständigt förbluffande. Man säger sig alltså följa EU-lagstiftningen. Men jag har inte sett att myndigheten protesterat eller försökt få rimligheten i den prövad.

LÄS OCKSÅ: Dom i förvaltningsrätten: Håkantorp Slakteri AB måste betala 100 000 kronor i viten till staten

LÄS OCKSÅ: Sju domar mot Håkantorp Slakteri AB

5. Länsstyrelsens dåliga uppföljning – tanken är att länsstyrelsen ska övervaka och fånga upp om vissa djurägare eller transportörer är överrepresenterade i djurskyddsärenden. Det är en vacker tanke. Men det fungerar i dagsläget dåligt. Överblicken finns inte i den utsträckning som behövs. Och alla är inte med på tåget. Länsstyrelsen Västra Götaland säger sig inte ens få föra den nödvändiga typen av register.

LÄS OCKSÅ: Länsstyrelsen Kalmar län har funnit lösningen på alla obehagliga problem med Guldfågeln

Ett bra exempel är Guldfågeln där anmälningar under lång tid flödade in till Länsstyrelsen Kalmar. Det var inte förrän media och djurrättsorganisationer avslöjade bristerna, bland annat att 1 800 fåglar med brutna vingar ankom till slakteriet varje dag, som länsstyrelsen behagade att ens medge att det fanns något problem. Man hade valt att sticka huvudet i sanden – något som man gör än idag. Ett annat exempel är att djur systematiskt skadas av inredningen i djurtransporter. Där står bland andra transportören J Embers Åkeri AB ut.

LÄS OCKSÅ: 1 800 kycklingar med brutna vingar per dag på Guldfågeln

LÄS OCKSÅ: Kraftig ökning av djurskyddsärenden som transportbolaget J Embers Åkeri AB är inblandat i

Djurskyddet inom livsmedelsproduktionen verkar ha fastnat i en nedåtspiral.

Att hemlighetsmakeriet om bristerna ökar är ett stort problem. De avslöjanden som ändå kan göras visar på massiva problem inom industrin. Bra exempel är kycklingarna med brutna vingar på Guldfågeln och de plågade korna i Arlagården.

Det kommer sannolikt bara att bli värre framöver. Både industrin och myndigheterna verkar vilja mörka än mer. Vi ser det inte minst i länsstyrelsens och Livsmedelsverkets maskeringar av allmänna handlingar. Ibland överklagar vi men lagstiftningen är skriven så att i stort sätt allt myndigheterna vill maskera i djurskyddsärenden är lagligt enligt kammarrätten.

Lösningen för att styra upp djurskyddsproblement i Sverige är större öppenhet.

Många handläggare vi pratat med håller faktiskt med om det men tvingas av sina chefer att ta fram svartpennan.

Då kan det vara bra att påminna om meddelarfriheten.

HÅKAN FRISELL

Läs hela svaret från Eiríkur Einarsson här:
"Flera myndigheter arbetar tillsammans för ett gott djurskydd och för att motverka fusk kring livsmedel samt för att vi ska ha en hållbar livsmedelsproduktion och säker mat i Sverige. Det kan därför tyckas underligt att slakterier som fått anmärkningar från Livsmedelsverket kan få statligt stöd.

Stödet ges som en minskad timtaxa och regleras av EU:s regler för statsstöd. Därtill finns ett regleringsbrev som beskriver hur stödet kan användas. Djurskyddet regleras i en annan lagstiftning än statsstödet. Statsstödet kan alla slakterier och vilthanteringsanläggningar söka för år 2020.

Det är två myndigheter som kontrollerar att djurskyddet efterlevs. Dels de officiella veterinärerna från Livsmedelsverket dels Länsstyrelserna. De officiella veterinärerna är alltid på plats under pågående slakt och har, förutom livsmedelssäkerheten, ett ansvar att kontrollera djurskyddet. Länsstyrelserna har det övergripande ansvaret för djurskyddskontrollen på slakteriet men de ska även kontrollera lantbrukarna och transportörerna.

Detta innebär att

– Jordbruksverket ansvarar för lagstiftningen för hur djuren ska skyddas, exempelvis regler och förordningar om att anläggningar där djur hålls är ändamålsenlig, regler för hygien och hur djuren ska ha det för att må bra.

– Länsstyrelserna ansvarar för att kontrollera transport av djur och att uppfödare och djurägare i det egna länet följer reglerna.

– Livsmedelsverkets officiella veterinärer gör besiktning av djuren precis före slakt och av köttet efter slakt. Här ingår provtagning och analyser samt information om eventuella avvikelser till länsstyrelserna.

Beroende på vilka risker som finns i verksamheten, hur stor produktionen är och vilken så kallad erfarenhetsklassning de har så får varje anläggning ett antal timmar per år för kontroll. Erfarenhetsklassning innebär att ju bättre företaget följer lagstiftningen desto mindre tid för kontroll behövs – och vise versa. Om regler inte följs – högre kostnad i form av fler timmar för kontroll.

För att säkra djurskyddet samarbetar Livsmedelsverket med den kontrollerande myndigheten länsstyrelsen. Om vi under kontrollarbetet upptäcker något som inte står rätt till rapporteras dessa avvikelser, både till företaget och till länsstyrelsen. Dessa ska agera utifrån de rapporteringar som sker vid missförhållanden. Om brister konstaterades vid en efterföljande kontroll följs dessa upp inom en bestämd skälig tid. Sådana kontroller bekostas av djurhållaren genom en avgift för extra offentlig kontroll. Den extra avgiften är inte subventionerad av statsstöd.

Ett slakteri som inte sköter sina åtaganden kring djurhållning, hygien eller annat som kontrolleras kan få förelägganden och höga viten att betala. Detta kan handla om stora belopp och även ske vid mer än ett tillfälle. Vid allvarliga brister har länsstyrelsen rätt att besluta om omhändertagande av djur samt förbud för djurhållare att ha hand om djur.

Alla slakterier och vilthanteringsanläggningar kan alltså påverka sin kostnad genom att följa reglerna och på så sätt tilldelas färre kontrolltimmar. De anläggningar som missköter sina åtaganden får högre utgifter eftersom de behöver betala för fler kontrolltimmar och kan dessutom få betala viten. Det lönar sig att göra rätt."

Foto: Håkan Frisell.