Pengakarusellen mellan Livsmedelsverket och slakterierna
LEDARE Svenska slakterier betalar kontrollavgifter till Livsmedelsverket på runt 100 miljoner kronor. Samtidigt beviljar Livsmedelsverket statsstöd till slakterierna på runt 100 miljoner kronor. Men inte nog med det. Livsmedelsverket betalar även hyra till slakterierna och får viten utdömda mot dem. Det är något av en byråkratisk pengakarusell.
Det finns problem med dessa pengaflöden.
Här är några av de mest uppenbara:
KONTROLLAVGIFTER
Många slakterier påstår att det ingår poster i den kontrollavgift som de betalar till Livsmedelsverket som är orimliga. Det handlar bland annat om att slakterierna ska betala för en ryggsäck som innehåller utbildning av Livsmedelsverkets personal och till och med för de bilar som myndigheten använder. Totalt för några av landets största slakterier uppgår kontrollavgifterna till runt hundra miljoner kronor om året. De har de senaste åren överklagat avgifterna till domstol och den processen pågår.
Så här ser siffrorna ut (källa: Livsmedelsverket) för kontrollavgifterna:
Det årliga statsstöd som Livsmedelsverket beviljar slakterierna för nedsättning av slakteriavgifter, som i flera år uppgått till total runt hundra miljoner kronor, betalas även ut till slakterier som myndigheten anser begår brott mot djurskyddslagen och livsmedelslagen. Skandalslakteriet Håkantorp Slakteri AB i Vara som förra året hade flera domar mot sig fick ändå statsstöd. Det finns många andra liknande exempel.
Statsstödet betalas även ut till slakterier där officiella veterinärer, OV, hittar allvarliga avvikelser i djurskydd när det gäller de levererade djuren. Det är primärt inte slakteriernas fel. Men om ett slakteri gång på gång köper djur från en primärproducent som levererar kraftigt förorenade djur, högdräktiga djur, halta djur eller djur med invuxna horn så kan man argumentera för att slakteriet faktiskt har ett ansvar – och ett stort sådant – för det onödiga lidandet.
Livsmedelsverket ser till att de slakterier som inte sköter sig tvingas att betala viten till staten. Det är i och för sig bra. Men om myndigheten lyckas få domar mot slakterier om detta så kunde det vara rimligt att dessa slakterier åtminstone samma eller nästkommande år diskvalificeras för statsstöd.
Livsmedelsverket betalar hyror till slakterierna för kontor, omklädningsrum och parkeringsplatser.
Det är alltså upp till slakterierna att se till att personal från Livsmedelsverket har en bra arbetsmiljö. Det gör att slakterierna har ett påtryckningsmedel mot Livsmedelsverkets personal.
FoodMonitor har tidigare berättat om att Lövsta Kött AB i Uppsala och Skövde Slakteri AB i Skövde låtit Livsmedelsverkets personal arbeta under usla arbetsförhållanden. På Lövsta har det bland annat handlat om mögel och på Skövde Slakteri halkolyckor som orsakat skador. FoodMonitor har läst de många arbetsskadeanmälningarna till Försäkringskassan som handlar om skador som uppstått på Skövde Slakteri. På senare tid tycks det emellertid blivit bättre.
Totalt handlade det om 1 312 619 kronorsom Livsmedelsverket betalade i hyror till slakterierna förra året.
63 000 kronor i hyra gick till Skövde Slakteri och 30 000 kronor i hyra till skandalslakteriet Håkantorp Slakteri.
Livsmedelsverket uppger att det slakteribolag som man betalade mest i hyra till förra året var KLS Ugglarps. Slakteriet fakturerade enligt uppgift myndigheten 460 392 kronor i hyra.
Man kan tycka att pengakarusellen är något absurd. Det finns utrymme att rationalisera.
Det borde skapas rejält utrymme för myndigheten att använda statsstödet som påtryckningsmedel. Skandalslakterier borde inte få tillgång till de pengarna.
HÅKAN FRISELL
Bilden till vänster. Foto: Livsmedelsverket. Bilden till höger. Foto: FoodMonitor. Grafik: FoodMonitor.
