jIMG_2173
Kommentar till krönikan ”Netflix and no chill” i Jordbruksaktuellt 2019-12-16
KOMMENTAREN Veterinärstudenten Jennifer Johansson skriver idag en krönika på tidningen Jordbruksaktuellts sajt som har rubriken ”Netflix and no chill”. Det finns en del att kommentera. Många gillar ”Netflix and chill” så ”no chill” verkar ju inte bra.
Krönikan i stort har jag inget direkt att säga om annat än att det är välkommet att studenter får chansen att göra sina röster hörda på detta sätt i Jordbruksaktuellt. Jag har själv tidigare som frilansjournalist skrivit artiklar åt den tidningen.
Jennifer Johansson skriver mot slutet på krönikan att åtal i samband med djurskyddsärenden på slakterier gör att handlingar blir offentliga. Sedan ifrågasätter hon lämpligheten i att FoodMonitor publicerar bilder på djur i djurskyddsärenden.
”Food Monitor som är en nättidning publicerar skyndsamt ärendena och från det är steget till otrevliga facebook-grupper inte långt. Kan ifrågasätta lämpligheten i att bilder, tack och lov utan SE-nummer, blir offentliga innan eventuell dom är förkunnad”, skriver hon.
Bilderna som Jennifer Johansson pratar om talar emellertid sitt tydliga språk. Det handlar bland annat om djur med invuxna horn, högdräktiga djur, djur med brutna vingar, djur som är täckta av gödselpansar, avmagrade djur, djur med stora bölder, djur med snabelklövar, halta djur, ihjälkvävda djur, ihjälfrusna djur, transportskadade djur, och djur som misshandlats med elpåfösare.
Min bedömning är att det i allra högsta grad kan vara lämpligt att publicera sådana bilder även ”innan eventuell dom är förkunnad”.
Många av de fall vi skriver om går aldrig till åtalsanmälan eller så läggs förundersökningar ner av åklagare.
Det är bara att konstatera att svensk lagstiftning fungerar dåligt i djurskyddsärenden som gäller livsmedelsproducerande djur.
Det bör man vara medveten om. Köttet från djurskyddsärendena finns i butikshyllorna men det går inte att upptäcka för konsumenter.
Det enda som i dagsläget har en chans att mota olle i grind är att övergreppen avslöjas och publiceras – och att det blir ett ekonomiskt avbräck för den aktuella djurbonden eller transportören när slakterierna i vissa fall kasserar köttet eller minskar ersättningen.
När det gäller SE-nummer så maskerar vi i regel dessa. Det kan finnas publicistiska skäl till detta. Det är en bedömningsfråga.
Vi söker också utpekade djurbönder och slakterier för att få deras kommentarer. Ofta kan en sådan enkel sak ändra en djurbondes beteende till det bättre. På så sätt har vi dessutom upptäckt djurbönder som felaktigt utpekats av slarviga officiella veterinärer, OV. Det skriver vi också om.
Det handlar i de djurskyddsärenden vi väljer ut för publicering ofta om mycket grova övergrepp mot livsmedelsproducerande djur som bör uppmärksammas. Detta bland annat för djurens skull och för livsmedelssäkerheten.
Det är viktigt att påpeka att de bilder som FoodMonitor får ta del av är en försvinnande liten del av de ärenden om misstänkta brott som OV och andra veterinärer upptäcker varje år när det gäller livsmedelsproducerande djur i Sverige.
Anledningen till det är att Livsmedelsverket och länsstyrelsen sedan några år sekretessbelägger det mesta. Det är det nog många mindre seriösa djurbönder och slakterier som är nöjda med. Problemet för branschen är att det slår hårt mot de djurbönder och slakterier som sköter sig. De får istället en stor konkurrensnackdel.
Det händer att, som Jennifer Johansson riktigt påpekar, vissa djurbönder som upprepade gånger skickar högdräktiga djur till slakt klarar sig undan lagföring medan en annan djurbonde som råkar göra det en gång åker fast. Livsmedelsverket har meddelat att man är på gång att harmonisera sina bedömningar i djurskyddsärenden. Det är en bra ambition. Problemet är att länsstyrelsen verkar måttligt intresserad av att göra samma sak. Det finns en grupp på länsstyrelsen som ska samordna. Men det verkar så här långt inte ha fungerat. Utöver det så gör åklagare vitt skilda bedömningar av samma typ av ärenden. Så felet ligger inte enbart hos länsstyrelsen eller Livsmedelsverket.
En stor del av lönsamheten i svensk djurproduktion är beroende av att konsumenterna tror att djurskyddet är högt. Det är också en anledning till att svenskt kött är så gångbart som det nu är i andra länder. Därför kunde det vara en fördel för köttbranschen att bli mer transparent med vad som sker i alla led istället för att som nu verka för att lägga locket på.
Solljus är det bästa desinficeringsmedlet även när det gäller brott mot djurskyddslagen inom köttindustrin.
Jennifer Johansson uppmanar i slutet av sin krönika primärproducenter att besöka slakterier så att de ser vart djuren tar vägen. Det är en bra uppmaning – jag håller med.
p5HÅKAN FRISELL, ansvarig utgivare
Foto: FoodMonitor

t20