REPLIK. Jens Holm (V) svarade igår på ett debattinlägg från Anna Maria Corazza Bildt (M) om GMO som publicerades den 7 december. Nu ger Stefan Jansson, professor på Umeå Universitet, sina kommentarer till hans replik.
I ett debattinlägg invänder Jens Holm (V) mot Anna Maria Corazza Bildt (M). Det märkliga är att de argument som Jens Holm använder MOT genmodifierade (GM) växter är antingen irrelevanta eller desamma som vetenskapssamhället använder FÖR dessa.
1 ”Odlingarna kräver konsekvent användning av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel vilket ger negativa effekter på biologisk mångfald och rester av bekämpningsmedel i maten”. – Forskning visar det motsatta; de GM grödor som är godkända har i genomsnitt lett till en minskad användning av kemiska bekämpningsmedels med 37 procent, den uppsjö som inte godkänts skulle leda till betydligt större minskningar; potatis skulle till exempel antagligen kunna odlas helt utan bekämpningsmedel. Vad gäller konstgödsel kräver de GM grödor som används idag varken mer eller mindre än andra grödor.
2. ”Det råder fortfarande även osäkerhet vilka övriga miljöeffekter och störningar på ekosystemen som dessa grödor kan orsaka” – Oerhört mycket forskning har gjorts om detta, resultaten kan sammanfattas med att effekter för det mesta saknas, eller är positiva beroende på den minskade bekämpningsmedelsanvändningen. De studier där negativa effekter antytts verkar vara undantag.
3. ”Vi behöver öka vår självförsörjningsgrad och sikta på att bli ett hållbart matland” – Precis, det är därför forskarsamhället vill låta bönderna använda växtsorter som ger god avkastning med så liten miljöpåverkan som möjligt, även om de är GM.
4. ”Vi bör därför eftersträva en tydligare GMO-märkning så att vi även fortsatt kan försäkra oss om att kött, mjölk och ägg inte produceras genom användning av GMO-foder”. – Det är oklart hur sojaböns-odling i Sydamerika skulle påverka vår jordbruksmark, som artikeln verkar hävda, GM-märkning har därför snarare med konsumentupplysning och etik att göra. Vetenskapssamhället har ingen stark uppfattning om detta, mer än att all märkning bör vara motiverad av en skillnad i produktens kvalitet samt vara möjlig att kontrollera. Livsmedelsverket skall alltså kunna gör prov för att komma åt fifflare, som i fallet hästköttet i lasagne. Detta blir dock omöjligt då inget skiljer en biff (eller ett ägg) som kommer från djur som ätit GM-soja från den som ätit annan soja.
Alla vill, som Jens Holm, ha ”ett miljö- och klimatmässigt hållbart jordbruk”. Läsaren får välja att antingen tro på honom eller på det samlade forskarsamhället (Vetenskapsakademier och andra oberoende vetenskapsorganisationer) i frågan om man når dit genom att tillåta GM grödor eller inte, budskapen går helt på tvärs.
STEFAN JANSSON Professor i växters cell- och molekylärbiologi, Umeå universitet
Franzéns Charkuterier vann två nya mål mot Livsmedelsverket
Dom: Livsmedelsverket misslyckades med att chocköka kontrollfrekvensen för liten korvfabrik
Världsunikt: Fazer prövar Solein® i chokladkaka