Debatt:
Djuromsorgsprogram innebär försämringar för grisarna
Omsorg om djur. Det är inte konstigt att grisbranschen väljer att använda ordet djuromsorg, för det låter positivt. I själva verket handlar det om att de med sitt förslag till så kallat djuromsorgsprogram lägger fram förslag på åtgärder som innebär avsteg från djurskyddslagstiftningen. Om programmet som det ser ut idag skulle godkännas och genomföras skulle det leda till sämre djurvälfärd hos grisarna i den svenska grisindustrin.
Linda1Det är branschorganisationen Sveriges Grisföretagare som är initiativtagare till programmet. Under år 2014 genomförde organisationen Svenska Pig, som ägs av bland andra Sveriges Grisförtagare, ett pilotprojekt på tolv gårdar i Sverige för att se hur det föreslagna programmet fungerar i praktiken. I resultat från studien rapporteras beteendestörningar hos både unga grisar och suggor. En slutsats som dras är att antalet slaktade grisar och lönsamheten på gårdarna ökar med de föreslagna försämringarna av djurskyddet. Fler resultat ska redovisas i mars. En projektrapport har redovisats för Jordbruksverket, som varit med och finansierat pilotprojektet med omkring en miljon kronor. När alla resultat redovisats i mars kommer Jordbruksverket granska grisbranschens ansökan om att få sitt djuromsorgprogram godkänt som ett kontrollprogram. Kontrollprogram är frivilliga program som tas fram av branschorganisationer och djuruppfödare kan välja att ansluta sig till programmen. Syftet är att få göra avsteg från djurskyddslagstiftningen. Till exempel inom kyckling- och äggindustrierna finns kontrollprogram idag. Fler hönor eller kycklingar får hållas per yta än vad som egentligen är tillåtet, om kraven i kontrollprogrammet är uppfyllda.
Grisbranschen vill med sitt föreslagna djuromsorgsprogram få fixera suggor i högre grad än vad som är tillåtet idag, skilja smågrisarna tidigare från suggan och hålla fler grisar på oförändrad yta. Låt oss titta närmare på några av försämringarna. Branschen själv säger att syftet med att fixera mer och avvänja tidigare är att fler smågrisar ska överleva, att de ska skyddas från att suggan ska råka lägga sig på dem och att suggorna ska skonas genom att ”bli av” med sina kultingar upp till en vecka tidigare än vad som är tillåten tid för avvänjning idag. Det stämmer att smågrisdödligheten är hög och att suggorna blir utslitna. Men att begränsa suggans rörelsefrihet genom att stänga in henne i en bur dagarna efter grisning och sedan ta kultingarna från mamman tidigare är inte acceptabla lösningar på problemen. Det är istället att skapa problem genom att försöka komma till rätta med andra.
DRA2Grundorsaken till att smågrisdödligheten är så hög och att suggorna slits ut är att aveln fokuserar på stora kullar med snabbväxande kultingar. Det är relevant att jämföra med vildsvinen, som dagens tamgrisar härstammar från. Vildsvinen föder i regel en kull per år, inte drygt två. Vildsvinens kullar består av omkring tre till sex kultingar vilket är långt ifrån tamgrisarnas inte ovanliga kullstorlek på tretton smågrisar. Kullen är alltså stor och flera av de nyfödda är små och svaga och har det tufft i konkurrens med större kullsyskon. De som överlever växer och blir stora snabbt. Suggan har svårt att få i sig tillräckligt med mat för att ge di till de hungriga, växande smågrisarna. Att avvänja tidigt strider dock mot både suggornas och smågrisarnas naturliga beteende och är inte bra för smågrisarnas hälsa. Hur suggorna och smågrisarna hålls, inomhus i små boxar på hårda golv ofta med alldeles för lite strö, påverkar också överlevnaden hos smågrisarna och hur suggorna mår.
I strävan efter hög produktion och lönsamhet hamnar djurskyddet och individerna i skymundan. Branschen talar gärna om den svenska djurskyddslagen och hur bra de svenska grisarna har det jämfört med grisar i andra länder. Samtidigt tas det här så kallade djuromsorgsprogrammet fram. Det är hyckleri och det är en utveckling som går mot att grisarna i allt högre grad ses som varor i en industri där pengarna är det som spelar roll. Jag trodde nästan inte att det var sant när jag första gången hörde talas om förslaget att suggor i Sverige i större utsträckning än vad som är tillåtet idag ska få stängas in i burar där de inte ens kan vända sig om. Att grisbranschen inte söker andra vägar, vägar som ökar djurskyddet istället för att minska det, är för mig obegripligt.
Linda Björklund
Etolog och ansvarig för frågor om djuren i livsmedelsindustrin, Djurens Rätt
Foto: Djurrättsalliansen.

t20