FAO: information ska förhindra

hunger i Nilens avrinningsområde

Kraftig befolkningstillväxt och utarmade naturresurser i Nilens avrinningsområde ökar risken för hunger och fattigdom i regionen. Bättre och mer långsiktiga strategier behövs för att hindra detta, säger FAO.

Den 27 oktober presenterade FN-organisationen resultaten av ett tioårigt projekt för regionens regeringar. Projektets syfte är att ge myndigheter och naturresursförvaltare den nödvändiga information, och de analysverktyg, som behövs i arbetet med att vända situationen.

FAO:s projekt "Information Products for Nile Basin Water Resource Management" har infört moderna hydrologiska övervaknings- och rapporteringssystem i hela avrinningsområdet. Projektet har hjälpt myndigheter att harmonisera sin datainsamling och utföra en rad omfattande undersökningar om vattenanvändning och jordbruk i regionen.

”Studier om hur Nilens vatten används eller skulle kunna användas inom jordbruket, har hittills bara utförts i begränsad omfattning. Viktig information som skulle möjliggöra en hållbar vattenanvändning har saknats”, säger Pasquale Steduto, chef för FAO:s enhet för vattenförvaltning.

”De data och den information som projektet tagit fram kommer att fylla en lucka, vilket bidrar till att regionens regeringar kan nyttja Nilens resurser på bästa sätt”, tillägger han.

Minskade möjligheter

Befolkningen i Nilbäckenet, i nuläget omkring 200 miljoner människor, förväntas öka med mellan 61 – 82 procent till 2030, enligt FAO-rapporten om projektet som presenterades på ett regeringsmöte i Kigali den 27 oktober.

Samtidigt noterar rapporten att utmaningar som ”miljöförstöring, torka, svaga institutioner, ekonomiska begränsningar, bristande infrastruktur och social oro riskerar att skapa långvariga fattigdomsproblem i regionen”. Bland de elva länderna i avrinningsområdet, som utgörs av Burundi, Demokratiska republiken Kongo, Egypten, Eritrea, Etiopien, Kenya, Rwanda, Sydsudan, Sudan, Tanzania och Uganda, tillhör flera de fattigaste i världen.

Trots att Nilens vatten skulle kunna bidra till social och ekonomisk utveckling, har hög befolkningstillväxt och överutnyttjande mark- och vattenresurser” begränsat möjligheterna att vända den negativa trenden i regionen”, enligt studien.

För att minska trycket på Nilen krävs en effektivare vattenanvändning genom hela livsmedelskedjan, från jord till bord. Dessutom behöver jordbrukssystemens sårbarhet för klimatförändringar minskas och handeln med jordbruksvaror mellan länderna i avrinningsområdet ökas, säger Steduto.

Geografiska informationssystem

FAO:s arbete visar att jordbruket redan använder mer än 80 procent av de förnyelsebara vattenresurserna i Nilens avrinningsområde. Möjligheten att öka vattentillgången, exempelvis genom att dränera våtmarker eller minska avdunstningen, är mycket begränsad.

”Därför har vattenfördelningen i Nilen blivit mer eller mindre ett nollsummespel”, säger Steduto när han förklarar tanken bakom FAO-projektet.

”Det blir då otroligt viktigt att vattenmyndigheter har tillgång till detaljerad information kring god vattenanvändning. Dessutom behövs planeringsverktyg som låter dem väga kostnaderna mot nyttan av sina åtgärder och val av resurshantering.”

En mängd data om vatten, mark och jordbruk har samlats in och lagts in i geografiska informationssystem (GIS) för att kunna simulera hela Nilenområdet. Modellen ger en prognos för regionens framtida livsmedelsbehov, undersöker olika typer av jordbrukssystem som används i området samt ger en analys av framtida scenarier för vattenhantering och jordbruksutveckling. Den fungerar som ett beslutsstöd i Nilen-frågor (Nile-DST).

Utöver detta har 18 tekniska handböcker tagits fram och hundratals anställda på olika vattenförvaltnings- och jordbruksmyndigheter har fått utbildning i ämnet. Projektet, på fem miljoner dollar, har finansierats av Italien.

Projektet har bidragit till att stärka den samlade synen på naturresursförvaltning och hållbar utveckling mellan de olika regeringarna i regionen, säger Steduto. Han tillägger att ”en hållbar framtid kan endast utformas och skapas genom gemensamma insatser av länderna kring Nilen”.

/FAO

Foto: FAO

/FoodMonitor