Animaliskt protein en ökande belastning

År 2050 förväntas världens befolkning konsumera 66 procent mer animaliskt protein än idag, ett faktum som innebär en kraftig belastning på jordens naturresurser. Detta enligt en ny rapport som publiceras av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) idag.

Befolkningstillväxt och stigande inkomster underblåser trenden mot en högre per capita-konsumtion av animaliskt protein i låginkomstländer enligt rapporten om boskapssektorn World Livestock 2011.  Köttkonsumtionen beräknas stiga med nära 73 procent till 2050 samtidigt som konsumtionen av mjölkprodukter förväntas växa med 58 procent.

En stor del av den framtida efterfrågan på animalieproduktion, särskilt från städerna där huvuddelen av befolkningstillväxten sker, kommer att mötas av storskalig och intensifierad boskapsuppfödning, enligt rapporten.

”Som läget är just nu, finns det inga tekniskt eller ekonomiskt hållbara alternativ till en intensifierad produktion för att tillfredsställa efterfrågan på kött- och mjölkprodukter i de växande städerna”, fortsätter rapporten. Men dessa system är en källa till oro på grund av sin miljöpåverkan såsom förorening av grundvattnet och utsläpp av växthusgaser. Dessutom kan de utgöra en grogrund för sjukdomar. Rapporten varnar om att ”det är en angelägen utmaning att göra den intensifierade produktionen mer miljövänlig”.

Baserat på nuvarande kunskap och teknologi finns det tre vägar att gå, enligt FAO. Den första är att minska utsläppsbelastningen från avfall och växthusgaser, den andra är att minska mängden vatten och säd per producerad enhet animaliskt protein och den tredje är att återföra restprodukter från industriellt jordbruk genom boskapshållningen.

Effektivitetsvinster krävs för att möta efterfrågan

Den kraftiga tillväxten inom boskapsuppfödningen som skett de senaste 40 åren, är till stor del en ökning i antalet djur som hålls. Men ”det är svårt att föreställa sig att den förväntade efterfrågeökningen ska kunna mötas genom att det hålls dubbelt så många fjäderfän, 80 procent fler små idisslare, 50 procent fler nötkreatur och 40 procent fler grisar, med samma mängd naturresurser som används just nu”, säger World Livestock 2011.

Istället behöver produktionsökningar komma från effektivitetsförbättringar i uppfödningssystemens omvandling av naturresurser till mat och genom minskat avfall. Detta kommer kräva investeringar och politisk vilja.

Djurhälsan är central

Utmaningarna stannar dock inte där. Boskapssektorn måste möta problem som torka, vattenbrist och andra klimatrelaterade fenomen. Ett ytterligare hot är djursjukdomar som kan utgöra en direkt fara för vår hälsa och därför måste hanteras med försiktighet när boskapsuppfödningen ökar i omfattning.

Intensifierade system, och de som påverkar skogsmiljöer och områden i utkanten av städer där det råder bristande sanitära förhållanden, utgör särskilt gynnsamma miljöer för nya sjukdomar. Flera av dessa system drivs dessutom med metoder som är skadliga för djurens hälsa och välbefinnande, enligt rapporten.

”Det är inte tillräckligt att bara finansiera insatser för att bemöta akuta sjukdomsutbrott idag, utan det behövs också kapital för forskning om sjukdomar och epidemiologi. Detta för att kunna förutse framtida utbrott i de länder som står för merparten av världens animalieproduktion”, fortsätter rapporten.

Boskap och livsmedelsförsörjning

Sedan 1967 har världens köttproduktion från fjäderfän ökat med 700 procent. Andra produkter har också sett en stark uppgång, såsom ägg som har ökat med 350 procent, griskött (290%), lamm- och getkött (200%) samt nötkött (180%).

Animalieprodukter står för 12,9 procent av de kalorier som konsumeras i världen idag, i höginkomstländer är siffran 20,3 procent. Deras bidrag till proteinkonsumtionen uppskattas till 27,9 procent för världen i stort och 47,8 procent i höginkomstländerna.

Dessa globala trender är dock inte jämnt fördelade. På många platser har produktionsökningen inte ägt rum, fattiga och utsatta samhällen har därför inte kunnat öka sin konsumtion av animaliskt protein, varnar FAO. Produktionen har expanderat snabbt i Öst- och Sydostasien, liksom i Sydamerika och Karibien, men i Afrika söder om Sahara har det gått långsamt.

”Afrikas genomsnittskonsumtion av protein från boskap är mindre än en fjärdedel av den i Nord- och Sydamerika, Europa och Oceanien. Den står dessutom bara för 17 procent av det totala rekommenderade proteinintaget”, enligt FAO-rapporten.

”Samtidigt stod konsumtionen av protein från boskap i Nord- och Sydamerika, Europa och Oceanien för 78 till 98 procent av det totala proteinbehovet 2005, vilket pekar på att boskapsprodukter överkonsumeras”.

Men i låginkomstländerna kan boskap och animalieprodukter utgöra ett viktigt bidrag till hushållsekonomin och till en tryggad livsmedelsförsörjning, samtidigt som det bidrar till näringsintaget.

Även små mängder animaliska produkter kan förbättra nutritionen i låginkomsthushåll. Kött, mjölk och ägg innehåller proteiner med flera olika aminosyror och vitaminer och mineraler såsom järn, zink, vitamin A, vitamin B12 och kalcium. Det är just de ämnen som många undernärda lider brist på.

För de samhällen som är beroende av boskapsskötsel, som de i Östafrika, borde sektorns bidrag till livsmedelsförsörjningen prioriteras, exempelvis genom restaurering och bättre förvaltning av förstörda boskapsmarker. Dessutom behöver djurhälsovården stärkas och mer göras för att hjälpa boskapsskötare att få sina djur och varor till marknaden.

/FAO

Foto: FAO

/FoodMonitor