Livsmedelskris hotar Sahelregionen

Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) behöver flera länder i Sahelregionen i västra Afrika akut hjälp för att undvika en omfattande livsmedelskris samt för att skydda och återuppbygga försörjningsmöjligheterna för lokalsamhällen beroende av boskap och jordbruk.

Organisationen är i behov av ytterligare 69,8 miljoner dollar i stöd för att kunna bistå 790 000 utsatta lantbruksbedrivande och boskapsskötande hushåll som hamnat i en negativ spiral av återkommande livsmedelskriser.

Minst 15 miljoner människor i Sahel beräknas befinna sig i riskzonen för att drabbas av en osäker livsmedelförsörjning delvis på grund av en lokal, men allvarlig, nedgång i lantbruks- och boskapsproduktionen. Detta inkluderar 5,4 miljoner människor i Niger (35 procent av befolkningen), 3 miljoner i Mali (20 procent), omkring 1,7 miljoner i Burkina Faso (10 procent), omkring 3,6 miljoner i Chad (28 procent), 850 000 i Senegal (6 procent), 713 500 i Gambia (37 procent) och 700 000 i Mauretanien (22 procent).

Den hotande krisen beror på en kombination av en rad faktorer som torka, en kraftig nedgång i spannmålsproduktionen, höga priser på spannmål, brist på foder till boskapen, en minskning av pengaöverföringar (remitteringar) från emigrerade arbetare i flera länder, miljöförstöring, tvångsförflyttning samt kronisk fattigdom som försvårats av återkommande kriser.

Den totala spannmålsproduktionen i Sahel 2011 var i genomsnitt 25 procent lägre än 2010, i Chad och Mauretanien var produktionen hela 50 procent lägre. I vissa områden var produktionsunderskotten stora med upp till 80 procent i vissa länder enligt Nätverket för ett förebyggande av livsmedelskriser (RPCA), ett forum som innefattar regeringar, givarsamfund och andra som är involverade i frågor kring en tryggad livsmedelsförsörjning i Västafrika.

Det har även rapporterats om ett ökat antal flyktingar i regionen. Totalt kan 63 000 internflyktingar ha flytt undan konflikterna i norra delen av Mali och mer än 60 000 flyktingar har flytt från Mali till grannländerna.

”Vi måste agera för att förhindra ytterligare försämringar av livsmedelförsörjningen och för att undvika en fullt utvecklad livsmedelskris.” säger FAO:s generaldirektör José Graziano da Silva.

”Delar av lösningen ligger i att förbättra tillgången till lokala marknader för lantbrukare och boskapsskötare, främja användningen av lokala produkter och implementera riskreducerande åtgärder för att öka deras motståndskraft.” säger Graziano da Silva.

Åtgärder

FAO arbetar med sina samarbetspartners för att undvika en situation där kriser ständigt avlöser varandra. Framförallt uppnås detta genom att distribuera pengar, mat, insatsvaror och utbildning för att rädda liv och värna om försörjningsmöjligheterna för de människor som behöver det allra mest – och samtidigt planera långsiktiga insatser för att skydda och bygga upp försörjningsmöjligheterna för lantbrukare och boskapsskötare, säger generaldirektören.

Ett omedelbart FAO-stöd kommer omfatta:

Hjälp till lantbrukare i form av distribution av livsmedelsgrödor och grönsaksfrön inför den huvudsakliga odlingssäsongen som börjar i maj.

Ökad bevattning av jordbruket under lågsäsongen.

Hjälp till boskapsskötare drabbade av torkan i form av distribution av djurfoder och ekonomisk ersättning för att naturliga betesmarker och vattenhål ska kunna återställas.

Veterinära insatser, produktion av djurfoder och en reducering av boskapsbesättningar.

Tillhandahållande av förbättrade kostvanor genom jordbruk, boskapsuppfödning, skolträdgårdar och utbildning om näringslära för kvinnor med barn.

Stöd för att öka information om livsmedelsförsörjning, förebyggande varningssystem och samordning.

FAO:s generaldirektör säger att regionalt och lokalt ledarskap, med stöd av FN:s samordning, kommer vara avgörande för att lyckas med det parallella angreppssättet. Detta angreppssätt syftar till att säkerställa att kritiska, kortsiktiga hungerbehov möts samtidigt som insatser görs för att skydda tillgångar och försörjningsmöjligheter för lantbrukare och boskapsskötare och att en långsiktig motståndskraft i Sahel stärks.

”Om vi ska undvika ännu en katastrof så måste de humanitära insatserna och de insatser som skyddar människors försörjningsmöjligheter finansieras och tillämpas i stor skala för att säkerställa ett skydd för alla utsatta samhällen innan de tvingas göra sig av med sina fasta tillgångar”, förklarar Graziano da Silva.

Regional samordning

FAO:s insatser i Sahel sker inom ramen för en redan aktiv plan för området. Humanitära organisationer har redan lanserat ett samarbete mellan organisationer (IASC) för regional beredskap för en livsmedels-, närings- och försörjningskris i Sahel utöver de existerande FN-appellerna (UN CAP:s) för Chad och Niger.

FAO arbetar med den Mellanstatliga permanenta kommittén för kontroll av torka i Sahel (CILSS, den franska akronymen) liksom Hungerförvarningssystemet (FEWSNET), WFP och regeringar för en gemensam utvärdering av livsmedelsförsörjning, jordbruk och marknader.

Organisationen stöttar även det Ekonomiska samfundet för Västafrikanska stater (ECOWAS) genom IASC för att ytterligare stärka dess kapacitet att kunna ingripa vid en humanitär kris.

FAO:s behov för att kunna möta krisen

Sedan 2010 har totalt 25,4 miljoner dollar tillhandahållits till Sahel genom FAO. Minst 75,4 miljoner dollar ytterligare behövs för att stötta de 790 000 utsatta hushållen. Trots att 5,6 miljoner dollar har samlats ihop så saknas fortfarande finansiering på 69,8 miljoner dollar. De givare som tillhandahållit stöd till regionen är Belgien, Brasilien, EU och dess generaldirektorat för humanitärt bistånd (ECHO), Finland, FN:s centrala katastroffond (CERF), Frankrike, Luxemburg, Schweiz, Spanien, Sverige, USA och Österrike.

/FAO

Foto: FAO

/FoodMonitor