Vårdförbundet vill ha bättre strategi för att stoppa fetma
Skolsköterskor och dietister har spelat en viktig roll i att hindra den hotande fetmaepidemin från att breda ut sig i landet. Men Vårdförbundet tycker inte att politikerna prioriterar frågan tillräckligt mycket.
– Vi behöver en gemensam strategi för bättre folkhälsa genom förbättrade mat- och livsstilsvanor, säger Sineva Ribeiro (foto), ordförande Vårdförbundet.
Enligt Vårdförbundet lider hälften av Sveriges befolkning av övervikt. Organisationen anser att det krävs tydligt politiskt ledarskap nu "för att inte förlora en hel generation svenskar". Vårdförbundet föreslår därför följande nationella strategi:
1. Ta fram en nationell strategi för hur goda matvanor skapas – en parlamentarisk överenskommelse är nödvändig.
2. Verka för att industrin och akademin i samverkan bidrar till ett bättre kunskapsläge, byggt på evidens med en tydlig och standardiserad transparens i forskningen – med syfte att uppnå hög trovärdighet och undanröja eventuella jävsförhållanden.
3. Säkerställa tillräcklig kunskap för vårdpersonal kring sambandet mellan mat och hälsa. Prioritera forskning om intervention - för att studera hur olika livsstilsfaktorer kan förbättra hälsan.
4. Vi vill se konkreta politiska beslut på högsta nivå, med förslag på åtgärder för alla nivåer i samhället. Vi talar om förskolematen, skolmaten, skolidrotten, fler cykelbanor, kortare tid framför datorer och spelkonsoller, strukturerad hälsorådgivning och hälsosam mat på restauranger och i livsmedelsbutiker.
/FoodMonitor
FoodMonitor-Fakta (källa Vårdförbundet):
Under de senaste 20 åren har andelen överviktiga och feta i befolkningen fördubblats och idag är nästan 50 procent i Sverige överviktiga (BMI över 25) varav 11 procent har fetma (BMI över 30).
Folkhälsoinstitutet bedömer att de direkta kostnaderna för sjukvård orsakade av dåliga matvanor uppgår till 3.9 miljarder kronor, per år. Och tillsammans med de indirekta kostnaderna för produktionsbortfall uppgår kostnaden till 17.9 miljarder per år.