Flaskhalsar i livsmedels-produktionen ska lösas

med ny webbtjänst

En ny dataportal på internet som utvecklats av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och det internationella institutet för tillämpad systemanalys (IIASA) ska frigöra odlingsmarkens outnyttjade potential för att mätta en snabbt växande befolkning i världen.

Portalen för agroekologiska zoner i världen (GAEZ) är utvecklad av FAO och IIASA och är ett planeringsverktyg som utformats för att hjälpa till med att identifiera områden där en ökad livsmedelsproduktion är möjlig utan att naturresurser utarmas, samtidigt som klimatförändringens utmaningar hanteras. Enligt FAO:s beräkningar kommer världens livsmedelsproduktion att behöva öka med 60 procent till 2050 för att mätta en befolkning som förväntas överstiga 9 miljarder människor.

En stor del av den nödvändiga ökningen av livsmedelsproduktionen kommer att behöva ske genom att mängden livsmedel som produceras på redan uppodlad mark ökar då den största delen av världens bästa jordbruksmark redan är i bruk. Vattenbrist är ytterligare en begränsande faktor för att odla upp mer mark och intensifieringen av livsmedelsproduktionen kommer att ske i ett föränderligt klimat som både kräver anpassning och utsläppsminskningar. Vidare måste livsmedelsproduktionen ske på ett hållbart vis för att garantera att naturresurserna bevaras till framtiden.

Ett väsentligt första steg för en hållbar intensifiering av livsmedelsproduktionen är att minska ”effektivitetsluckorna” mellan möjlig produktion och den produktion som faktisk sker, vilket fortsätter att vara ett problem för jordbrukssektorn i många delar av världen.

”GAEZ kan hjälpa till med att identifiera var det finns ’överbryggbara effektivitetsluckor’ och vad som orsakar dem, vilket gör det möjligt att utforma lämpliga investeringspolicys och ett tillhandahållande av lämpligt stöd till lantbrukare för att hjälpa dem att producera mer mat”, säger Parviz Koohafkan, chef för FAO:s avdelning för mark och vatten.

Termen ”effektivitetslucka” syftar till skillnaden mellan hur mycket livsmedel ett jordbruk producerar och hur mycket det skulle kunna producera om lämpliga metoder, insatsvaror, teknologi och kunskap används.

Sådana luckor kan vara stora. En studie från FAO fann exempelvis nyligen att i vissa landsbygdsområden i östra Europa, Kaukasus och Centralasien kan de småskaliga lantbrukarnas produktion av grödor, särskilt när det gäller spannmål, hamna på bara 30-40 procent av dess potentiella avkastning.

Den region i världen som har störst effektivitetslucka är Afrika söder om Sahara. Avkastningen av spannmål i Afrika i stort har länge legat på runt 1,2 ton per hektar, jämfört med en genomsnittlig avkastning på 3 ton per hektar för utvecklingsländerna i stort.

Tillgänglig data på internet

En ny dataportal som är utvecklad av FAO och IIASA vill stärka möjligheten för planerare och beslutsfattare att beräkna jordbrukets produktionspotential och variation under olika produktions- och miljörelaterade scenarion såsom klimatförhållanden, vattentillgång och mängden jordbruksinsatser.

Dataportalen GAEZ erbjuder åtkomst till vad IIASA:s chef Pavel Kabat kallar: ”den mest ambitiösa uppskattningen av jordbruksresurserna i världen som någonsin gjorts”. ”Målet var att samla en stor mängd data och göra den så lättillgänglig som möjligt för planerare och specialister som kan hjälpa till att överbrygga effektivitetsluckorna och främja en hållbar intensifiering av jordbruksproduktionen”, säger Kabat.

Centralt för GAEZ-systemet är en omfattande genomgång av världens jordbruksresurser och relaterad data, uppdelat kring fem tematiska områden:

1. Land- och vattenresurser, ger flera lager av rumsligt data med klimat, jordmån, terräng, marktäcke, bevattningsmöjligheter, skyddade områden, befolknings- och boskapstäthet etc.

2. Jordbruk och klimatdata, visar de viktigaste klimatfaktorerna för att uppskatta tillväxten av grödor, samt grödornas utveckling och avkastning. Växtperiod, temperatur och luftfuktighet används för att beräkna grödors lämplighet och avkastningspotential.

3. Jordbrukens möjliga avkastning, ger information om avkastningsbegränsningar, skördekalendrar och beräkningar av den potentiella produktionen för 92 olika sorters grödor. Beräkningar av produktiviteten är gjord för både jordbruk som använder sig av konstbevattning och de som inte gör det.

4. Faktisk avkastning och produktion, består av beräkningar av den faktiska produktionen av grödor för olika platser, inklusive arealuppskattningar för uppodlad mark, avkastning och produktion för 23 viktiga råvaror.

5. Effektivitetsluckor, ger information om skillnaden mellan faktiskt uppnådd och potentiellt uppnåelig avkastning av produktionen under olika skötselscenarion.

Genom att informationen är geografiskt angiven kan användaren av GAEZ identifiera jordbrukszoner runtom i världen med liknande ekologiska, metrologiska och geologiska förhållanden vilka producerar samma sorts grödor och har liknande produktionssystem, men som ändå inte uppnår samma produktionsnivå. På så vis kan anledningen bakom den lägre produktionen, såsom bristfälliga eller olämpliga jordbruksmetoder, policys, institutioner, supportsystem och tillgång till marknader, identifieras och hanteras. Möjligheten till att öka livsmedelsproduktionen effektivt finns, samtidigt som påverkan på andra ekosystemvärden begränsas.

GAEZ fungerar som ett redskap för att kunna utvärdera möjligheterna för ett mer utbrett införande av en hållbar mark- och vattenresurshantering i jordbrukssystem som befinner sig i riskzonen. Detta är särskilt viktigt i en tid då det råder brist på lämpliga resurser i vissa områden och efterfrågan ökar, samtidigt som negativa effekter av klimatförändringen väntas. Denna fråga uppmärksammades nyligen i FAO:s mark- och vattenrapport The State of the World's Land and Water Resources for Food and Agriculture (SOLAW).

De system som är i riskzonen riskerar att förlora en stor del av sin produktionskapacitet vilket motiverar att ett skydd av dessa områden prioriteras, särskilt då det saknas ersättningsområden för dem.

Alexander Mueller, undergeneraldirektör för FAO:s avdelning för naturresurser och miljö, vilken utvecklat GAEZ i samarbete med IIASA, sammanfattar: ”den nya dataportalen GAEZ kommer att fungera som ett globalt verktyg för att hantera naturresurser för livsmedel och jordbruk på ett mer hållbart vis. Naturresurser är grunden för matproduktionen och i en värld som redan idag står inför vattenbrist och markförstörelse i många områden och måste hantera ökade risker från klimatförändringen så är detta det enda sättet att uppnå en tryggad livsmedelsförsörjning”.

/FAO

Foto: FAO.

/FoodMonitor