Animalieproduktionens miljöpåverkan ska mätas

Boskapsuppfödning och konsumtion av animalieprodukter står för väsentliga bidrag både ekonomiskt och till människors näringsintag, särskilt i låginkomstländer. Ett nytt samarbete, under ledning av FAO, ska förbättra metoderna för hur animalieproduktionens miljöpåverkan mäts och bedöms. Detta ses som ett nödvändigt steg för att förbättra hållbarheten för sektorn.

Allteftersom kött-, ägg- och mjölkkonsumtionen fortsätter att öka, riktas mer uppmärksamhet åt animalieproduktionens miljöeffekter. Bland annat hur sektorn nyttjar knappa naturresurser, dess påverkan på vattenresurser och vad den har för inverkan på klimatförändringen.

Vid den nyligen avslutade Rio+20-konferensen om hållbar utveckling, enades regeringar om behovet av en mer hållbar jordbruksproduktion och då särskilt inom animalieproduktionen.

För närvarande används många olika metoder för att mäta och bedöma djuruppfödningens miljöpåverkan. Detta faktum gör det svårt att jämföra resultat och fastställa prioriteringar för framtida förbättringar av produktionskedjans miljöpåverkan.

”Vi måste etablera en gemensam förståelse för hur vi ska bedöma animalieproduktionens miljöpåverkan”, säger Pierre Gerber, policyexpert inom djurhållning på FAO.

”Målet är att förbättra miljöarbetet och skapa mer hållbara produktionsformer som kan fortsätta att leverera mat och inkomster. För att lyckas med detta, behöver vi tillförlitlig kvantitativ data om de viktigaste miljöparametrarna inom produktionskedjan för boskap. Utifrån en sådan evidensbaserad grund kan vi sedan börja skapa förbättringar inom sektorn”.

En gemensam insats

FAO kommer samarbeta med statliga och privata sektorn såväl som med samarbetspartners från civilsamhället, för att stärka de vetenskapliga metoderna för utvärdering av animalieproduktionens miljöpåverkan.

Aktiviteter som planeras i den inledande treårsfasen av projektet innefattar:

1. Upprättande av vetenskapliga metoder och riktlinjer för att kvantifiera boskapens klimatpåverkan i olika typer av produktions- och uppfödningssystem.

2. Utformande av en databas över vilka växthusgasutsläpp olika produktionsmetoder för djurfoder genererar. Foderproduktionen och utfodringen är områden där det finns utrymme för stora utsläppsminskningar.

3. Utvecklande av en metodologi för att mäta andra betydande miljöpåfrestningar, såsom vattenkonsumtion och förluster av näringsämnen.

4. Etablerande av en informationskampanj för att främja spridningen av gångbara metoder och resultat som utvecklats genom samarbetet.

5. Bland de som varit med och fått till stånd initiativ till samarbetet märks bland annat: de respektive regeringarna i Frankrike, Irland och Nederländerna, Nya Zeeland, Organisationen för europeiska foderproducenter (FEFAC), Europeiska olje- och proteinfoderindustrin (FEDIOL), Internationella mejeriförbundet (IDF), Internationella sekretariatet för kött (IMS), Internationella äggkommissionen (IEC), Internationella rådet för fjäderfän (IPC), Internationella förbundet för djurhälsa samt Världsnaturfonden (WWF).

Krav på hållbarhet

FAO bedömer att efterfrågan på animalieprodukter kommer att fortsätta öka även de kommande årtiondena. Köttkonsumtionen beräknas öka med nästan 73 procent till 2050 och mejerikonsumtionen med 58 procent över den nuvarande nivån.

”Den fortsatta efterfrågeökningen kommer att ske parallellt med en ökad konkurrens om begränsade och ibland sinande naturresurser, ytterligare utmaningar relaterade till klimatförändringen samt behovet av att göra livsmedelsproduktionen betydligt mer hållbar”, säger Henning Steinfeld, chef på FAO:s informations- och policyavdelning för boskapsskötsel . ”Vi måste värna om denna viktiga livsmedelssektor och då är det nödvändigt att få till stånd en effektivare naturresursanvändning samt en förbättrad hållbarhet”.

/FAO

Foto: FAO.

/FoodMonitor