FAO vill ha mer fokus på bönder

vid jordbruksinvesteringar

Ökade och förbättrade investeringar i jordbruket är ett av de mest effektiva sätten att minska hunger och fattigdom och samtidigt skydda miljön. Detta är huvudbudskapet i årets utgåva av FAO:s mat och jordbruksrapport, The State of Food and Agriculture 2012 (SOFA), som presenterades idag vid en presskonferens i Rom idag.

Världens dryga miljard jordbrukare bör stå i centrum när jordbruksinvesteringar diskuteras eftersom de utgör den grupp som investerar mest i sektorn. Rapporten visar dock att jordbruksinvesteringarna idag begränsas av ett ogynnsamt investeringsklimat.

”Det behövs en ny investeringsstrategi där jordbruksproducenterna står i fokus”, säger FAO:s generaldirektör José Graziano da Silva.

”Utmaningen är att investeringar särskilt görs i områden där de kan göra skillnad. Detta är viktigt för att garantera att investeringarna resulterar i både god ekonomisk avkastning och social och miljömässig hållbarhet." 

Investeringar i jordbruket lönsamma

Enligt ny data som sammanställts för rapporteninvesterar jordbrukare i låg- och medelinkomstländer mer än 170 miljarder dollar per år i sina gårdar - omkring 150 dollar per bonde. Det är tre gånger så mycket som alla andra former av jordbrukssinvesteringar, fyra gånger så mycket som de offentliga investeringarna och mer än femtio gånger så mycket som utvecklingsbiståndet som går till låg- och medelinkomstländer.

Rapporten visar att investeringar i jordbruket verkligen lönar sig. Exempelvis har de länder som har gjort flest direktinvesteringar under de senaste 20 åren kommit längst med att halvera hungern liksom kommit längst med att uppfylla det första millenniemålet.

Södra Asien och Afrika söder om Sahara är de regioner där kronisk hunger och extrem fattigdom är som mest utbredd. Det är också de områden som haft stagnerat eller ett minskat inflöde av jordbruksinvesteringar under de tre senaste decennierna.

"Nya sammanställningar visar tecken på en viss förbättring. Men för att lyckas utrota hungern i dessa och andra regioner och för att göra det hållbart krävs betydande ökningar av direktinvesteringarna i jordbruket och stora förbättringar i både belopp och kvalité av de offentliga investeringarna i sektorn", enligt rapporten.

Överbrygga investeringshinder

I rapporten betonas det att många låg- och medelinkomstländer ofta saknar tillräckligt starka incitament för att investera.

Faktorer som drastiskt kan minska investeringsincitament inkluderar svag samhällsstyrning, bristande rättssäkerhet, kraftig korruption, osäkra äganderätter, otydliga handelsregler, hög beskattning av jordbruket i förhållande till andra sektorer och dåligt fungerade infrastruktur landsbygden.

Småbrukare drabbas särkilt hårt av extrem fattigdom, svaga äganderätter och bristande tillgång till marknader och finansiella tjänster.

Att avlägsna och komma till rätta med dessa hinder är avgörande för att jordbruket ska kunna uppnå sin fulla investeringspotential i många landsbygdsområden.

För att främja småskaliga investeringar rekommenderar rapporten att:

1. Regeringar och deras utvecklingspartners hjälper småbrukare att mobilisera sitt sparkapital så att de kan få bättre tillgång till krediter.

2. Producentorganisationer, såsom kooperativ, stärks så att småbrukare kan hantera risker och få bättre tillgång till marknader. Sociala skyddsnät kan bidra till att kapitalbasen vidgas för de fattigaste småbrukarna.

Bättre användning av statliga medel

Det näst största tillskottet till jordbruksinvesteringar kommer från enskilda länders regeringar. Rapporten uppmanar regeringar och givare att kanalisera sina statliga satsningar till områden som har visat sig gynna tillväxten inom jordbruket och bidra till fattigdomsminskning. Dessa områden inkluderar jordbruksforskning och utveckling, infrastruktur på landsbygden och utbildning.

Bevis från en rad länder visar att investeringar i dessa områden ofta resulterar i "högre avkastning än vad subventioner för insatsvaror i jordbruket såsom kostgödsel kan medföra." Även om sådana subventioner kan vara politiskt populära brukar de inte ge den högsta avkastningen.

Stora statliga jordbruksinvesteringar

Rapporten uppmanar regeringar, internationella organisationer, civilsamhället och investerare att se till att storskaliga jordbruksinvesteringar, som när privata och fonder gör storskaliga markförvärv, är transparenta, ansvarsfulla, skapar samhällsnytta och är miljömässigt hållbara.

"Nyckelorden är god samhällsstyrning. Vi måste se till att investeringarna uppfyller sådana villkor som garanterar att investeringarna bidrar till en tryggad livsmedelsförsörjning och hållbar utveckling i lokalsamhällena, sade Graziano da Silva. 

FAO:s frivilliga riktlinjer för ansvarsfull förvaltning av markrättigheter, fiske och skog i förhållande till en nationell tryggad livsmedelsförsörjning är ett exempel på ett verktyg som kan stödja regeringar och lokalsamhällen när de förhandlar om avtal så att de kan bli fördelaktiga, samtidigt som de respekterar rättigheter, försörjningsmöjligheter och resurser för de mest utsatta. Riktlinjerna har godkänts av Kommittén för tryggad livsmedelsförsörjning (CFS).

CFS har också inlett en process för att principerna om ansvarsfulla jordbruksinvesteringar ska antas av fler aktörer från olika sektorer. Principerna förväntas främja investeringar i jordbruket som bidrar till en tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition. Vidare ska de se till att rätten till mat garanteras genom en tryggad nationell livsmedelsförsörjning.

/FAO

/FoodMonitor