Ny handbok för länder som drabbats hårt av höga livsmedelspriser
FAO uppmanar världens länder att noga undersöka följderna av höga matpriser och inte ta till politiska åtgärder som kortsiktigt kan vara bra men som kan få skadliga effekter på lång sikt eller till och med förvärra situationen.
Nu publicerar FAO en uppdaterad handbok för beslutsfattare i låginkomstländer som ska hjälpa dem att ta itu med de negativa effekterna orsakade av höga livsmedelspriser eller hjälpa dem att utnyttja de möjligheter som höjda livsmedelspriser kan medföra.
"Erfarenheterna från livsmedelskrisen 2007-2008 visar att regeringars hastigt fattade beslut för att mildra effekterna av krisen i vissa fall har bidragit till, eller till och med förvärrat, krisen och ökat livsmedelsbristen ytterligare”, säger Richard China, chef för FAO:s stödavdelning för policy- och programutveckling.
"Exempelvis exportrestriktioner, som tillämpas av en del länder med produktionsöverskott av livsmedel, förvärrade den globala situationen på den internationella livsmedelsmarknaden under krisen 2007-08. FAO avråder starkt från sådana åtgärder eftersom de ofta leder till ökad osäkerhet och störningar på marknaden och driver upp världsmarknadspriserna ytterligare, samtidigt ger det sjunkande priser på hemmamarknaden och därmed minskar incitamenten att producera mer mat”, enligt China.
FAO:s matprisindex, ett mått på internationella råvarupriser, nådde en ny topp i december 2010. "Med dessa rekordnivåer bara två år efter krisen 2007-08 finns det nu en allvarlig oro över konsekvenserna för livsmedelsmarknaderna i sårbara länder”, säger China.
Vinster och förluster Rapporten betonar att låginkomstländer där det råder brist på mat har drabbats hårt av de höga livsmedelspriserna under de senaste åren. Många av dessa länder måste betala allt mer för livsmedelsimport när matpriserna skjuter i höjden. Nästan alla länder i Afrika är nettoimportörer av spannmål.
De människor som berörs mest av höjda livsmedelspriser är livsmedelskonsumenter så som stadsbor, småbönder, fiskare, skogsbrukare, boskapsuppfödare och lantarbetare som inte producerar tillräckligt med mat för att täcka sina behov. De fattigaste bland dem spenderar redan mer än 70-75 procent av sin inkomst på att köpa mat.
Nettoexportörer av livsmedel bör gynnas av höjda livsmedelspriser och kan uppleva förbättrade villkor för handel och ökade inkomster. Erfarenheterna från livsmedelskrisen 2007-08 visade dock att en rad begränsningar på utbudssidan begränsade effekten av högre producentpriser i de flesta av låginkomstländerna.
Behov av anpassade lösningar FAO:s rapport betonar att det inte finns någon enskild lösning som kan förväntas passa överallt. Policyer och åtgärdsprogram måste anpassas till de lokala förhållandena och sedan måste varje lands huvudaktörer komma överens om hur de ska användas.
Enligt riktlinjerna bör man inte vidta åtgärder som kan undergräva den befintliga marknaden. Vidare menar rapporten att "försök bör göras för att få marknadens aktörer att samarbeta och ta itu med situationen. I de fall där marknader inte fungerar eller saknas kan det vara nödvändigt att vidta extrema åtgärder som en genväg förbi marknadsmekanismer. Dessa åtgärder skulle då kunna användas för att hjälpa den privata sektorn att växa fram.”
På medellång och lång sikt är det endast investeringar i låginkomstländers jordbrukssektor som kan leda till en hållbar produktivitetsökning, sunda marknader, minskad sårbarhet mot pristoppar och förbättrad livsmedelsförsörjning, säger China.
Rapporten förordar att jordbruksskolor och jordbrukskooperativ producerar utsäde lokalt för att förbättra tillgången till både traditionella och förädlade utsäden. I rapporten uppmanas länderna att tillämpa integrerat växtskydd (IPM, Integrated Pest Management), vilket är baserat på en genomgripande förståelse av jordbrukets ekosystem. IPM gör det möjligt för jordbrukarna att minska användningen av bekämpningsmedel och åtgärder för att minska skördeförluster samt att anta det relativt billiga bevarandejordbruket (Conservation Agriculture).
Rapporten diskuterar även olika styrmedel som kan tillämpas för att förbättra situationen för de fattigas livsmedelsförsörjning, exempelvis skyddsnät baserade på mat- och pengatransaktioner. I rapporten nämns att det är ytterst viktigt att ta hänsyn till samspelet mellan skyddsnät och utvecklingsinsatser samt att ta vara på potentiella synergier och undvika att en sorts åtgärd underminerar en annan.
Slakteri-vd förvånad över Livsmedelsverkets skeva och riskabla sekretess
Livsmedelsverket maskerar händelse på Kronfågel
Har Livsmedelsverket slutat filma lidande djur?
Livsmedelsverkets hemlighetsmakeri fortsätter
Livsmedelsverkets löjeväckande sekretess om Kronfågel
Livsmedelsverkets interna anmälningar visar på konflikter med svenska slakterier
Ny handbok för länder som drabbats hårt av höga livsmedelspriser
