En tvåbarnsfamilj slänger mat i onödan för cirka 6 000 konor under ett år. Men trots matsvinnets påverkan på miljö och plånbok saknar var tredje kommunal avfallsplan mål om att minska matavfallet. Det konstateras i en ny studie från Konsumentföreningen Stockholm (KfS). ”Kommunerna har stor anledning och möjlighet att påverka hushållens beteenden”, kommenterar Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, KfS.
Maten som slängs i svenska hushåll motsvarar lika mycket växthusgasutsläpp som 200.000 bilar genererar under ett år, enligt KfS.
– Att slänga mat är att slänga pengar i sjön och förstöra miljön. Matsvinnet är den viktigaste miljöfrågan kopplad till mat. Det slängs mat i hela livsmedelkedjan men det är hushållen som står för de största volymerna. Kommunerna har stor anledning och möjlighet att påverka hushållens beteenden, säger Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, KfS.
I studien har 188 kommuner i landet svarat på frågor om hur de arbetar med att minska matsvinnet, dvs. det matavfall som hade kunnat tjäna som mat. Var tredje granskad kommun saknar mål om minskat matavfall i sin avfallsplan. Enligt KfS kan detta vara ett tecken på bristande intresse eller systematik i arbetet. Studien visar även att tre av tio kommuner inte genomför några informationsinsatser för att få hushållen att minska sitt matsvinn.
För bara några år sedan gjordes mycket få så kallade plockanalyser där onödigt och oundvikligt matavfall sorteras. Idag uppger var fjärde kommun att de genomför sådana plockanalyser. Det visar ändå att onödigt matavfall fått en allt högre prioritet i kommunerna.
– Kommuner som vill få hushållen att minska matsvinnet bör analysera matavfallet regelbundet, upprätta mätbara mål och satsa på utökade informationsinsatser gentemot hushållen. Det bidrar till ett starkt hållbarhetsarbete, säger Louise Ungerth.