Debatt: 190 000 dödsoffer i trafiken – ett ”svinn” i ägg- och kycklingindustrin

Varje år dör runt 180 000 kycklingar och 10 000 hönor i trafiken i Sverige. Det är inga olyckor eller missöden som dödar dem, utan de dör i samband med transporten till slakt. Deras död är ett svinn som branschen räknar med.

Transporten är en skräckfylld upplevelse för kycklingarna i köttindustrin. Det första de märker är att mat och vatten försvinner. På natten kommer en stor maskin in i stallet för att sopa upp kycklingarna på ett rullband och vidare ner i transportlådor. Lådorna fylls till brädden, 30 kycklingar trängs på en kvadratmeter. Lastbilen staplas från golv till tak med burar innan den ger sig iväg.

I Sverige får det gå upp till tolv timmar från att en kyckling eller höna packas tills att hen slaktas. Upp till åtta timmar får spenderas på vägen. Under den tiden får kycklingen eller hönan ingen mat eller vatten och buren är så trång att djuren inte kan stå upp och knappt röra sig alls. Vibrationer och accelerationer leder till stress och rädsla. Den stora mängden fåglar utsöndrar fukt och värme, som leder till en mycket kvav och varm miljö som blir som värst under sommaren. Är det kallt ute händer det istället att fåglar fryser ihjäl under transport. Många dör också av skador som de ådragit sig under den våldsamma lastningen eller på transporten, till exempel att de fastnar med huvudet mellan två lådor.

Bilarna behöver inte ha någon mekanisk ventilation, vilket betyder att syret sjunker och fukten och värmen stiger så fort bilen stannar. Många bilar har kapellsläp med bara en tunn gummivägg mellan djuren och kylan. Fåglarna närmast kanterna dör med andra ord först om det är kallt, medan de i mitten stryker med först om det är varmt, eller om bilen blir stående i en bilkö.

Varje år transporteras runt 90 miljoner hönor och kycklingar till slakt, och några promille dör. Det kan låta lite, men det är många individuella liv. Och alla som är vid liv när de kommer fram, alla de som bara nästan dör, lider förstås också av resan. Påfrestningen ombord blir inte mindre av att fåglarna redan är i dålig kondition när de lastas. Aveln för snabb tillväxt har gjort att kycklingarnas förmåga att hantera värme och stress har försämrats. Deras muskelmassa är för stor för kroppens övriga system och de kan inte termoreglera normalt. Både hönor och kycklingar har ofta brutna eller skadade ben och sjukdomar i inre organ, som en direkt följd av den abnormt höga produktionen av muskelmassa respektive ägg.

Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, har tagit fram rekommendationer för transporter av fjäderfä, baserade på ett gediget vetenskapligt underlag. De säger att klimatet är det största problemet för djuren under transport och att det förvärras ju längre resan är. Fyra timmar i transportburarna är en smärtgräns: efter det börjar djurens kroppar i allt större utsträckning ge upp. Mekanisk ventilation och minskad trängsel på fordonen kan hjälpa, särskilt i sommarvärmen.

För Djurens Rätt är allt lidande som djuren utsätts för i livsmedelsproduktionen onödigt: vi vet att det går utmärkt att leva utan kött, ägg och mjölk. Men det finns stort utrymme för förbättringar, inte minst när djur transporteras. Tillsammans med våra europeiska samarbetsorganisationer i Eurogroup for Animals driver vi ett krav på en maximal transporttid på fyra timmar för kycklingar och hönor på väg till slakt. Det, speciellt i kombination med mekaniskt ventilerade fordon, skulle kunna minska trafikdödligheten avsevärt.

CAMILLA BJÖRKBOM, förbundsordförande, Djurens Rätt

FoodMonitor-Fakta:
Djurens Rätt är Sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation med omkring 40 000 medlemmar.

Foto: Djurens Rätt.