fao2011-03-01
Satsning på utsäden
i låginkomstländer
Etablering av små utsädesföretag är det bästa sättet att säkerställa tillgången och kvaliteten på icke-hybridutsäden för livsmedels- och fodergrödor i låginkomstländer, enligt en ny publikation från FAO som släpps idag.
 
Världsbanken menar att upp till 50 procent av den ökade skördeavkastningen beror på förbättrade utsäden och att böndernas tillgång till kvalitetsutsäde därför är en nyckelfaktor för bättre livsmedel och nutrition i fattiga länder.
 
Under senare år har dock ett stort antal regeringar i låginkomstländer minskat sina investeringar i utsädessektorn med en förväntan om att privata initiativ skulle fylla tomrummet som därmed uppstått.
 
På många platser, särskilt i Afrika, har detta inte skett då medelstora och stora utsädesföretag är mer inriktade på att producera och marknadsföra hybridutsäden för grödor med stort marknadsvärde. Detta är utsäden som främst odlas på större gårdar för att saluföras i bördigare och mer välbärgade områden.
 
Sammantaget resulterar detta i att endast omkring 30 procent av småjordbrukarna i låginkomstländer använder förbättrat utsäde och i Afrika är andelen ännu mindre.
 
Räcker inte med att dela
Hybridutsäden bidrar bland annat till högre avkastning och bättre motståndskraft mot sjukdomar. Tyvärr kan inte bönderna spara hybridutsäden till nästa sådd eftersom hybridplantorna inte producerar fröer av god kvalitet. Därför måste nya hybridutsäden köpas in för varje sådd. Däremot kan utsäde från självpollinerande grödor (exempelvis vete och bönor) sparas av bönderna för nästa sådd.
 
De allra flesta bönder, som odlar viktiga livsmedel såsom durra, hirs och kassava, använder sig av självpollinerande eller öppet pollinerande utsäden eller grödor som sprids genom att bönderna delar lökar, ympar och tar sticklingar som de sedan kan förvara och dela sinsemellan.
 
De här bönderna har dock inte alltid tillgång till nya sorter som skulle kunna hjälpa dem att öka sin produktion med samma mängd insatsvaror som de redan använder idag.
 
”Det kostar relativt lite att starta ett utsädesföretag, särskilt när det involverar lokala bondeorganisationer, men som publikationen visar så kan sådana företag vara väldigt effektiva i att förbättra matproduktionen”, säger Shivaji Pandey, ansvarig för FAO:s enhet för växtproduktion och växtskydd.
 
Brasilien, Indien och Elfenbenskusten
Publikationen “Promoting the Growth and Development of Smallholder Seed Enterprises for Food Security Crops” baseras på fallstudier från Brasilien, Indien och Elfenbenskusten.
 
I samtliga tre fall visade det sig att goda förutsättningar för införande av policyer var den viktigaste faktorn för att framgångsrikt utveckla små utsädesföretag.
 
Några av faktorerna är exempelvis ett effektivt kvalitetskontroll- och certifieringssystem, stöd till småföretagare, en flexibel lagstiftning och det juridiska erkännandet av bönders rätt att spara, utbyta och sälja kommersiellt utsäde.
 
Stöd till den privata sektorn
Det är även nödvändigt med stöd till privatisering och kommersialisering av tjänster inom jordbruket samt till växtförädlares rättigheter. Andra faktorer som kan främja bönders möjligheter att starta småskaliga utsädesföretag inkluderar minskade importtullar för utsädesrengöring (seed-cleaning) och annan utrustning som behövs för att upprätta en utsädesindustri.
 
Utsädesproducenter måste även ha tillgång till krediter eftersom bristen på dessa ses som det stora hindret för utsädesföretagens utveckling. Utsädesproducenter borde erbjudas stöd för att kunna bedriva marknadsförings- och kommunikationskampanjer för sina utsäden, exempelvis genom lokalradio.
 
Marknadsföringshjälp
”Ibland finns det utsäde men bondeorganisationerna behöver hjälp och vägledning med att marknadsföra det till andra bönder”, säger Pandey. Många småskaliga utsädesföretag har utvecklats med hjälp av givare och frivilligorganisationer, men om företagen inte utvecklar både teknisk kompetens och entreprenörskap för att kunna verka på egen hand är risken enligt FAO att det skapas ett biståndsberoende.
 
Förhoppningen är att lagstiftningen som reglerar utsäde för hela Afrika ska harmoniseras så att det blir enklare för nya sorter att passera över gränserna. Det här är särskilt viktigt med tanke på klimatförändringen som ökar behovet av mer motståndskraftiga sorter.
 
Generellt är utsäde som köpts från kvalificerade utsädesproducenter renare, har bättre knoppningstid och har allmänt bättre kvalitet oavsett om utsädet är en hybrid eller inte.
 
Läs mer:
Promoting the Growth and Development of Smallholder Seed Enterprises for Food Security Crops
Fallstudier från Brasilien, Elfenbenskusten och Indien
EU- och FAO-guide för att starta små utsädesföretag i Afghanistan
 
/FAO
 
Foto: FAO
 
/FoodMonitor