Investeringar i teknologi för att minska livsmedelsförlusterna efter skörd skulle markant kunna öka livsmedelstillgången i Afrika söder om Sahara. Det menar en ny rapport från FAO och Världsbanken som idag offentliggörs när tekniska expter från regionen träffas för att diskutera frågan.
Rapporten, Missing Food: The Case of Postharvest Grain Losses in Sub-Saharan Africa, uppskattar att spannmålsförlusterna efter skörd i Afrika söder om Sahara uppgår till ett värde av omkring fyra miljarder dollar per år. Rapporten är framtagen i samarbete med Storbritanniens institut för naturresurser.
”Den här maten som går förlorad skulle kunna täcka det årliga minimibehovet för åtminstone 48 miljoner människor”, säger FAO:s undergeneraldirektör Maria Helena Semedo.
”Om vi är överens om att vi måste utveckla hållbara jordbrukssystem för att kunna mätta nio miljarder människor 2050, så måste bättre hantering av matsvinn i hela livsmedelskedjan vara en grundpelare i framtida nationella livsmedelsstrategier”.
Förlorade livsmedel
Spannmålsförluster före förädlingsledet kan uppgå till mellan 10 och 20 procent, enligt uppskattningar från det afrikanska informationssystemet för förluster efter skörd.
Bara i östra och södra Afrika värderas livsmedelsförlusterna till 1,6 miljarder dollar per år, eller ungefär 13,5 procent av spannmålsproduktionens totala värde.
Trots att det inte finns liknande regionala beräkningar tillgängliga för centrala och västra Afrika går det att anta att förlusterna där är av motsvarande storlek. Det gör att värdet av spannmålsförlusterna efter skörd i Afrika söder om Sahara skulle kunna uppgå till fyra miljarder dollar per år. Det totala värdet för spannmålsproduktionen i regionen uppskattas till 27 miljarder dollar per år (årligt genomsnitt för 2005-2007).
Förlusterna motsvarar, grovt räknat, det årliga värdet av spannmålsimporten till regionen under samma period. Med tanke på att världens spannmålspriser nästan fördubblats sedan 2005-2007 är förmodligen förlusternas värde i dagsläget mycket högre.
Förlorade möjligheter
Förluster beror på att spannmål ruttnar eller blir angripna av skadedjur, svamp eller mikrober. Fysiska förluster är bara en del av problemet, låga priser och bristande tillgång till marknader för spannmål med sämre kvalité kan leda till ekonomiskt bortfall. Det kan även uppstå näringsmässiga förluster på grund av dålig kvalité eller förorenat livsmedel.
Genom att livsmedelstillgången på marknaden minskar, bidrar förlusterna till höga livsmedelspriser. Förlusterna har även en negativ miljöpåverkan eftersom mark, vatten och icke-förnybara resurser, såsom växtnäringsämnen och energi, används för att producera, förädla, hantera och transportera livsmedel som ingen sedan konsumerar.
Ökat fokus
Den senaste tidens livsmedels- och finanskriser har resulterat i ett ökat fokus på förluster efter skörd.
”Afrika har inte råd att förlora 20 procent av sin spannmålsproduktion”, säger Inger Andersen, chef för Världsbankens avdelning för hållbar utveckling.
”Att minska livsmedelsförluster blir mer och mer erkänt som en del i ett integrerat angreppssätt för att förverkliga jordbrukets fulla potential. Andra viktiga delar är att utnyttja dagens grödor effektivare, att förbättra produktiviteten på jordbruksmark som redan är i drift samt att ta ytterligare areal i produktion på ett hållbart sätt”, tillägger hon.
Teknik som fungerar
En mängd olika metoder och tekniker är tillgängliga för att minska förluster efter skörd, bland annat skydd och lagerbehållare för grödor såsom lufttäta påsar och metallsilos.
Trots att flera av dessa tekniker har visat sig framgångsrika i Asien behövs mer forskning och pilotprojekt för att identifiera vilka åtgärder som passar lokalt för afrikanska förhållanden.
För att fungera måste åtgärderna vara lokalt anpassade. De måste också analyseras utifrån ett värdekedjesperspektiv samt kunna garantera att lämpliga ekonomiska incitament finns på plats.
Teknik som har haft genomslag i Asien, såsom småskaliga lösningar för att torka ris och införande av pedaltröskor och riskvarnar, har införts framgångsrikt i vissa delar av Afrika. De kan bli ännu mer accepterade eftersom faktorer som migration, åldrande befolkningar och en hög förekomst av hiv/aids minskar tillgången på arbetskraft och leder till höjda löner.
Regeringar kan hjälpa till genom att skapa en gynnsam miljö med ökade möjligheter. Några exempel skulle vara att minska transaktionskostnaderna för marknaden genom att investera i infrastruktur som vägar, elektricitet och vatten samt att stärka jordbruksforskning och utbildning, särskilt i att identifiera var förluster förekommer i livsmedelskedjan och hur de ska hanteras.
Slakteri-vd förvånad över Livsmedelsverkets skeva och riskabla sekretess
Livsmedelsverket maskerar händelse på Kronfågel
Har Livsmedelsverket slutat filma lidande djur?
Livsmedelsverkets hemlighetsmakeri fortsätter
Livsmedelsverkets löjeväckande sekretess om Kronfågel
Livsmedelsverkets interna anmälningar visar på konflikter med svenska slakterier
