Men ibland får vi lite annan information. Så skedde nyligen.

Så här skriver OV i det ärendet:
”2 grisar som självdött på transport. Var blåa i huden och blödde ur näsa och mun (ingen tydlig dödsorsak)”

Även med en sådan anmälan verkar myndigheterna, speciellt länsstyrelsen, nöja sig och inte utreda vidare. Det är mindre bra.

Tanken är att länsstyrelsen ska uppmärksamma om det är en överrepresentation av självdöda grisar från en viss grisbonde eller att de blivit transporterade av en viss problemtransportör. Många OV skriver i sina anmälningar till länsstyrelsen att man vill att länsstyrelsen håller koll på detta och agerar när det är nödvändigt. OV tror uppenbarligen att så också sker.

Men Länsstyrelsen Västra Götaland sa nyligen till FoodMonitor att man inte får föra den typen av statistik och att man inte håller utkik efter överrepresentation bland transportörer eller djurbönder.

Det är bedrövligt och en allvarlig brist i det svenska djurskyddet.

Myndigheterna har också sett till att media inte kan utreda genom att man i regel mörkar alla uppgifter om grisböner och transportörer. Det händer till och med att man maskerar slakteriets namn. Inte heller det speciellt förtroendeingivande.

Det vore bra om myndigheterna kunde lägga ner mer tid på att utreda i detalj varför grisar självdör i svenska djurtransporter.

Länsstyrelsen borde rutinmässigt föra statistik och agera mot transportörer och djurbönder som är överrepresenterade i de anmälningar OV gör till länsstyrelsen.

Självdöda grisar som ignoreras av myndigheterna har potentialen att bli en mardröm för samhället om det handlar om smitta som inte upptäcks. Det kan också handla om djurplågeri eller allvarliga brister i hanteringen av djuren.

HÅKAN FRISELL

Fakta:
Livsmedelsverkets diarienummer för det aktuella ärendet: 10167/2020-S.