Fyra av fem tror att nästa pandemi kommer från den industriella djurhållningen

Frågan är inte om det kommer att komma en ny pandemi, utan när och varifrån den kommer. En studie som World Animal Protection har gjort i 15 länder visar att fyra av fem tror att den kan komma från den industriella djurhållningen.

Världen har drabbats hårt av den pågående pandemin. Antalet människor som dött eller insjuknat under pandemin är mycket högt. Världsekonomin störtdyker och det drabbar oss hårt och skoningslöst på många sätt. I Sverige är de äldre särskilt utsatta och har fått stora inskränkningar i sina liv. Naturligtvis vill vi alla se en lösning på den nuvarande pandemin; i form av ett vaccin, bättre behandlingsmetoder och så vidare. Men vad gör vi nästa gång?

Det är givetvis omöjligt att förutse varifrån nästa pandemi kommer ifrån. Det är även svårt att uppskatta sannolikheten för en ny global pandemi. Det visar sig inte minst i World Economic Forums riskrapport från 2020, där pandemier inte fanns med i listan över de tio mest sannolika riskerna. Dock fanns den med bland de tio som skulle få störst påverkan. Rapporten slog också fast att inget land i världen är helt förberett för att hantera en sådan kris.

Idag på Världshungerdagen släpper vi en rapport som bland annat innehåller en enkätundersökning som vi gjort i 15 länder, däribland Sverige. Fyra av fem tillfrågade är oroade för att nästa pandemi ska komma från den industriella djurhållningen. Ännu fler oroar sig för den ansvarslösa användningen av antibiotika inom den industriella djurhållningen och riskerna för antibiotikaresistens. Detta trots att lika många i studien underskattar hur stor del av användningen av antibiotika som den industriella djurhållningen står för.

Den industriella djurhållningen står alltså i fokus för de tillfrågades oro, både vad gäller pandemier och antibiotikaresistens. Oron bör tas på största allvar och den är befogad.

Inom den industriella djurhållningen hålls djur trångt och onaturligt. Överordnat är vinstmöjligheterna. De kortsiktiga. Den industriella djurhållningen är en perfekt miljö för virus och bakterier att frodas i. Riskerna är stora för spridning mellan djur och människor, även mellan djur och djur. Flera zoonoser har utvecklats när de vilda djurens livsmiljö trängts undan för att ge plats åt djurindustrierna. 

Idag står den industriella djuruppfödningen för 75 procent av världens användning av antibiotikapreparat. Preparat som är viktiga för vår hälsa används istället för att skyla över låg djurvälfärd och dålig djurhälsa, vilket leder till antibiotikaresistens. Redan idag dör 700 000 människor per år av antibiotikaresistens. Om vi inte gör mer än idag för att komma till bukt med den ansvarslösa antibiotikaanvändningen i världen uppskattas att 10 miljoner människor kommer att dö varje år redan 2050. Om pandemierna slår som en snabb översvämning över oss är antibiotikaresistensen som en allt stigande flodvåg.

Den oro som de tillfrågade i vår studie känner är inte bara reell. Den är också befogad. Därför bör avvecklingen av den industriella djurhållningen stå högt upp på dagordningen för många i vårt samhälle. Politiken måste bidra med sitt. Handeln har en oerhört viktig roll att spela.
Det som bör vara riktmärket för matproduktionen är att den industriella ska avvecklas och ersätts av en smart livsmedelsproduktion. Där ska proteiner från växter och svampar, cellodlingar och endast från animalieproduktion med hög djurvälfärd, det vill säga där djuren har levt goda liv, rymmas. Vi måste ställa om i den riktningen. Köttkonsumtionen måste minska. Det är endast genom en smart livsmedelsproduktion som vi kan leverera mat till all världens människor idag och till dem som ska leva på vårt jordklot i framtiden, det vill säga till de kommande generationerna. Frågan är om vi annars har en framtid.

Roger Pettersson
Generalsekreterare
World Animal Protection Sverige

Foto: World Animal Protection.