Ett orimligt förbud i en tid när kameror är överallt
KOMMENTAREN Att Högsta domstolen nu nekar dokumentärfilmaren Alex Veitch prövningstillstånd sätter punkt för ett principiellt viktigt rättsfall – men lämnar efter sig en lagstiftning som både är orimlig i praktiken och oroande i sin konsekvens.
Veitch dömdes tidigare i tingsrätten till 40 dagsböter för att ha filmat polishuset i Solna – ett brott mot det avbildningsförbud som infördes efter grundlagsändringen 2023. Det är nu första gången förbudet hamnat i Högsta domstolen, och nu är det alltså fastslaget: även journalister och dokumentärfilmare kan dömas för att ha filmat offentliga byggnader, trots att syftet är att skildra samhällsviktig verksamhet.
Men lagen träffar alltså uppenbart helt fel. Medan Tesla-bilar och andra fordon med dashcams dagligen spelar in polishus och andra skyddsobjekt utan att polisen reagerar, så straffas den som filmar öppet och i redaktionellt syfte.
Det väcker frågan: vem stoppar lagen egentligen? Inte fientliga aktörer, som filmar i smyg. Nej, det är de som försöker dokumentera verkligheten i offentlighetens tjänst – journalister, filmare – som riskerar att hamna i domstol.
Även turister och allmänheten ligger risigt till. Det såg vi i en dom i maj förra året då en turist dömdes för att ha fotograferat polishuset i Stockholm. Han fotograferade på avstånd och ska inte ha sett att det fanns skyltar om fotoförbud.
Att Högsta domstolen nu inte tar upp det aktuella fallet med Alex Veitch innebär att denna tolkning av lagen står fast. Det lämnar ansvaret där det nu hör hemma: hos lagstiftarna. Om inte politiken agerar riskerar vi att cementera en lagstiftning som mer begränsar fria medier än den skyddar samhället.
Det är dags att se över om förbudet verkligen fyller sitt syfte – eller om det i praktiken underminerar det öppna samhälle det påstås försvara.
/FoodMonitor
Fakta:
Länsstyrelsen Stockholm:
"Ett skyddsobjekt är samhällsviktig verksamhet som har ett förstärkt skydd utifrån svensk lag för att skyddas mot sabotage, terroristbrott, spioneri och grovt rån. Ett skyddsobjekt kan bestå av en byggnad, område eller annat objekt. Länsstyrelsen beslutar om civila objekt ska bli skyddsobjekt."
"Ett skyddsobjekt är vanligtvis utmärkt med gula skyltar. Skyltarna sitter på skyddsobjektet eller på avgränsningar i området runt skyddsobjektet, exempelvis på ett staket eller en grind. På skylten framgår det vem som beslutat om skyddsobjektet, utifrån vilket lagrum och vilka förbud som gäller."
"Var försiktig så att du inte bryter mot något av förbuden. Även om du gör detta av misstag riskerar du att bli omhändertagen och polisanmäld. Brottet kan leda till böter eller fängelse mellan sex månader och två år."
Denna artikel har skrivits med hjälp av AI.
