Kooperativ centrala

för hungerbekämpning

Kooperativ och producentorganisationer kommer att bli allt viktigare i hunger- och fattigdomsbekämpningen i världen. Detta budskap framförde generaldirektören för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) José Graziano da Silva vid 2012 års Social Forum i Porto Alegre i Brasilien under ett officiellt möte med det Brasilianska rådet för ekonomisk och social utveckling (CDES).

En knapp månad efter att Graziano da Silva tagit över som generaldirektör för FAO, vars huvuduppgift är att trygga livsmedelsförsörjningen, närvarade han vid den årliga sammankomsten för frivilligorganisationer (NGO:s) och sociala rörelser.

FAO:s generaldirektör uppmärksammade att FN har utnämnt 2012 till det Internationella året för kooperativ, något som både speglar ett förnyat intresse för kooperativ och en ökad medvetenhet om det mångfasetterade värdet som dessa bidrar med.

Graziano da Silva sa att FAO kommer att utöka sitt samarbete med producentorganisationer och livsmedels- och jordbrukskooperativ på landsbygden. Dessa ger ett ökat organisatoriskt, ekonomiskt och socialt inflytande för småskaliga lantbrukare, boskapsskötare och de som är beroende av fiske och skogsbruk för sitt uppehälle.

”FAO är i behov av starka kooperativ och producentorganisationer som centrala samarbetspartners i arbetet med att utrota hungern för omkring 925 miljoner människor och för att kunna möta de många utmaningar som vår värld står inför.” sa Graziano da Silva.

"FAO kommer att stärka banden till kooperativ och producentorganisationer samt lyfta fram deras bidrag till en tryggad livsmedelsförsörjning på en global nivå", fortsatte generaldirektören.

Kooperativ är allt ifrån småskaliga till mångmiljondollarklassade företag som verkar över hela världen, i både stad och landsbygd och inom alla sektorer av ekonomin. Internationella Kooperativa Alliansen (ICA) beräknar att de har över 800 miljoner medlemmar.

2008 hade de 300 största kooperativen i världen en samlad omsättning på 1,1 biljon US dollar, vilket är jämförbart med BNP:n i flertalet av världens större länder.

Erfarenheter visar att småskaliga lantbrukare och andra producenter stärks av medlemskapet i en större sammanslutning. De kan förhandla till sig bättre kontraktsvillkor, lägre priser på insatsvaror såsom utsäde, växtnäringsämnen och fiskeutrustning, samt få tillräckligt med inflytande för att säkra markrättigheter och marknadsmöjligheter.

”Kooperativen är av stor betydelse för att skapa nya sociala förutsättningar och hjälpa till att organisera produktionen. Utan deras bidrag kommer det bli väldigt svårt att uppnå en tryggad livsmedelsförsörjning på en hållbar nivå.” säger Adalberto Martins, en av ledarna för De jordlösas rörelse i Brasilien (MST) och medlem i ett småskaligt lantbrukskooperativ.

Kooperativ i låginkomstländer

Omkring 75 procent av den fattiga befolkningen i låginkomstländer bor på landsbygden. De flesta är småskaliga producenter som är direkt beroende av jordbruk, fiske och boskap för sin mat och inkomst. Trots detta saknar de ofta tillgång till de resurser och möjligheter som behövs för att ta sig ur extrem fattigdom.

Under 2011 bidrog fler än 180 FAO-program och -projekt till att bygga upp och stärka kapaciteten i producentorganisationer och lokala grupper för att de skulle nå sina organisatoriska mål. Programmen och projekten omfattade insatser och aktiviteter i många länder:

1. I Lempira Sur-distriktet i Honduras, där svedjebruk har skadat naturresurserna, har lokala utvecklingsråd som representerar landsbygdsfamiljer fått mer makt över beslutsfattandet på kommunal nivå. De har varit inflytelserika när det gäller införandet av ett förbättrat förvaltande av naturresurserna och i förbudet mot svedjebruk. De har också främjat återinförandet av traditionella tekniker som är mindre skadliga för miljön. 

2. I Niger, där fattiga lantbrukare på landsbygden inte har möjlighet att ta vanliga lån, finns möjligheten att istället använda sin lagrade jordbruksproduktion som säkerhet. Ett kooperativ förser de småskaliga producenterna med lagringsanläggningar och lagret fungerar i stort sett som ett sparkonto. 

3. I åtta länder i Öst-, Syd-, Väst- och Centralafrika har FAO hjälpt till att stärka relationen mellan lantbrukarorganisationer och uppköpare av olika produkter såsom bomull, kassava, palmolja och ris. 

4. På Fiji har papaya gått från att vara en traditionell trädgårdsväxt till att bli en exportgröda. Ett nationellt kooperativ har hjälpt till i arbetet med att öka informationsflödet, marknadsmöjligheter samt kvalitén och stabiliteten i produktionen. 

5. Regionala och internationella lantbrukarorganisationer och bonderörelser, fiskare, ungdomar, boskapsskötare och ursprungsbefolkningar har också bidragit i beslutsprocesserna, liksom de pågående mellanstatliga förhandlingarna för de Frivilliga riktlinjerna för ansvarsfull hantering av markrättigheter, fiske och skog, ledda av Kommittén för tryggad livsmedelsförsörjning (CFS).

Graziano da Silva har också meddelat att FAO planerar att öppna kontor för kooperativ, den privata sektorn och civilsamhället på huvudkontoret i Rom.

/FAO

Foto: FAO

/FoodMonitor