Djurens Rätt: Vi behöver gå över till mer vego i måltidssektorn

Fler och fler organisationer, skolor och sjukhus ställer om till mer vegetarisk mat. Det kan vara klimatmål som ska uppnås, hälsofördelar som önskas, till exempel inom vården, eller helt enkelt på grund av den växande efterfrågan som finns på vegetabilisk kost av etiska skäl. Djurens Rätts seminarium ”Mera Vego! För dig som arbetar inom måltidssektorn” på mässan Vegovision i Stockholm i helgen riktade sig till politiker, miljösamordnare, upphandlare och personal inom måltidssektorn. Syftet var att inspirera och underlätta för företag och institutioner som vill göra grönare val.

En av panelgästerna var Stella Cizinsky, verksamhetschef på hjärtkliniken i Örebro som 2014 blev en föregångare genom att införa vegetariskt som huvudalternativ. Det vegetariska alternativet blir därmed normen på kliniken men det gick fortfarande välja på två andra rätter.

– Det här är ju oftast lite äldre människor som tar lite längre tid på sig att komma ut och testa något nytt och om det då inom vårdtiden serveras vegetariskt så underlättar det för dem att fortsätta med en grönare kost även efteråt, säger Stella Cizinsky.

Hjärtkliniken i Örebro var unika i sitt slag när de tog det här beslutet och det var inte helt utan kritik. Stella Cizinsky menar att offentlig sektor är lite feg på det här området, trots att det finns gott om studier och vetenskap som visar på hälsofördelarna med en grönare kost, i synnerhet för hjärtpatienter.

Cizinsky lyfte bland annat att åderförkalkning och alla de sjukdomar som kommer till följd av detta är kopplade till en hög konsumtion av animaliska födoämnen. Det är bland annat det som har gjort att WHO, Livsmedelsverket med flera har gått ut med krav på mer växtbaserat och en minskning av köttkonsumtionen.

Camilla Björkbom (bilden), förbundsordförande på Djurens Rätt pratade om Djurens Rätts arbetssätt för att minska köttkonsumtionen och lyfte den offentliga upphandlingen som ett starkt verktyg. Dels för att få kommuner att välja mer växtbaserat överlag och för att få bort de allra värsta formerna av djurhållning i upphandlingen. Ett konkret exempel är burägg där allt fler konsumenter redan har valt bort buräggen och där kommunerna nu också börja agera och ta djurvänliga beslut. Ett av fyra hela ägg som säljs i handeln idag hamnar storkök.

– En vegetarisk dag kanske inte låter så mycket men det kan göra en enorm skillnad, inte minst för djuren. Det handlar också om att rucka på köttnormen, säger Camilla Björkbom.

Det serveras omkring 3 miljoner måltider, varje dag, i skola, vård och omsorg och över häften av landets kommuner har infört en vegetarisk dag eller gjort motsvarande insatser för att minska köttkonsumtionen.

– Det är ett bra första steg men vilken blir den första kommunen som inför vegetariskt som norm? Frågar sig Camilla Björkbom.

Djurens Rätt har just nu en enkät ute bland landets kommuner för att kartlägga djurvänliga val som exempelvis buräggsfri upphandling. Några kommuner som har varit snabba med att ta ansvar för äggen i sin upphandling är Karlstad, Växjö och Ulricehamn som är buräggsfria kommuner i sin upphandling av hela ägg.

Med i panelen var även Mattias Luks som driver tidningen Pinto magasin och är väl insatt i trenderna på vegoområdet. Mattias berättade bland annat om de utökade möjligheterna till både vegetarisk och närproducerad mat. Det produceras allt mer baljväxter i Sverige vilket gör den vegetariska maten mer närproducerad och möjliggör framtagningen nya produkter.

Under det första kvartalet under 2016 minskade Sveriges köttförbrukning med 2 procent. Köttkonsumtionen har planat ut och flera medier spekulerar kring om vi år har nått ”peak meat”. Fler exempel på hur köttnormen börjar utmanas lyftes under Djurens Rätts seminarie.

Henrik Lind som arbetar som sjuksköterska på Norra Stockholms Psykiatri stod för ett av dessa. Henrik var med och införde vegetariskt som huvudalternativ för patienter i heldygnsvården på kliniken.

– Att inte äta djur av etiska skäl är för mig det självklara argumentet men utåt har vi mer pratat om klimat- och miljöskäl. Vi har fått jättemycket positiv respons och om inte sjukvården tar det här initiativet, vem ska då göra det? säger Henrik Lind.

Kerstin Amelin från Svensk Mat och Miljöinformation och kampanjen Vegonorm lyfte det faktum att vi i Sverige numera konsumerar som om vi hade 4.2 jordklot att tillgå och menade att vår konsumtion av mat kan ändra på det här.

– Det här är en omställning som vi kommer att behöva göra som samhälle för att rädda klimatet, säger Kerstin Amelin.

Magnus Naess var kökschef när globala gymnasiet just infört vegetariskt som huvudalternativ. I början var det, som på Örebros hjärtklinik och Norra Stockholms psykiatri, ett huvudalternativ med möjligheten att få kött som specialkost men köttet fasades sedan helt ut från menyn. 

– Många väljer skolan just för att vego är normen, säger Magnus Ness.

Pengarna som skolan skulle köpt kött för lades istället på ekologiskt. För ungefär ett år sedan, Magnus tog en paus från Globala var ca 60-65 procent av inköpen ekologiska. Magnus menar att ett av problemen i storköken är att det saknas kunskap om de vegetabiliska råvarorna. Många vill men saknar kunskapen och då blir det svårare att laga god mat.

/MOA RICHTER HAGERT, Djurens Rätt

FoodMonitor-Fakta:
Seminariet ”Mera Vego! För dig som arbetar inom måltidssektorn” anordnades på Vegovision – Djurens Rätts mässa för djurvänliga val, på Müchenbryggeriet i Stockholm den 5-6 november.

Foto: Djurens Rätt.