Arbetsmiljöverket mörkar anmälningar från sin egen personal

LEDARE Hur stora brister finns det i arbetsmiljön på Arbetsmiljöverket? Hur många anmälningar har personalen gjort om det? När det gäller dessa två till synes lättbesvarade frågor lägger myndigheten locket på. Det erfor FoodMonitor nyligen. Men att det finns brister vet vi.

– Det är ett utbrett missnöje. Men ingen vet det. Alla är ganska uppgivna, säger en källa på myndigheten.

– Arbetsmiljöverket är där man borde få den allra bästa arbetsmiljön. Men det är inte så. Det brister i ledarskap och det är brister i kontrollen av den psykosociala arbetsmiljön och kontroll av arbetsbelastningen.

För att ta reda på hur utbrett problemet med arbetsmiljön är på Arbetsmiljöverket så bad vi myndigheten att skicka en diarielista med anmälningar som personalen gjort under en tidsperiod från år 2010 till och med i år. Det vägrade myndigheten.

”På grund av den absoluta sekretess som råder för arbetstagares anmälningar till Arbetsmiljöverket kan vi alltså varken bekräfta eller dementera förekomsten av arbetstagares anmälan”, skriver en tillförordnad enhetschef på Arbetsmiljöverket.

Vi bad då Arbetsmiljöverket att tala om hur många anmälningar personalen gjort under den aktuella perioden. Det gjorde man inte. Istället angav man det totala antalet anmälningar som arbetstagare i hela Sverige gjort.

De här siffrorna angav Arbetsmiljöverket:

Det har alltså enligt myndighetens egna uppgifter skett en dramatisk ökning i antalet anmälningar de senaste åren från anställda på arbetsplatser i Sverige.

Trots den kraftiga ökningen har Arbetsmiljöverket under samma period skurit ner kraftigt på sin personal. Det är inte hållbart. Och oansvarigt av regeringen att inte skjuta till medel för att hejda detta.

FoodMonitor upprepade begäran om att få veta hur många av dessa anmälningar som kommit från personal på Arbetsmiljöverket. Men myndigheten verkar varken kunna eller vilja uppge det.

”Alla arbetstagares anmälan registreras i verkets diarieföringssystem som inkomna anmälningar, men för att möta kravet på absolut sekretess för anmälan registreras de inte med uppgift om vilket arbetsställe som avses, och inte heller med namnet på anmälaren”, skriver den tillförordnade enhetschefen.

Om det är så att Arbetsmiljöverket inte har någon statistik över de anmälningar som rör deras egen myndighet. Hur kan de då ha en överblick över situationen inom myndigheten och förbättra arbetsmiljön för sina anställda? Det vore förvånande om det vore på det viset.

Men en annan källa berättar hur det egentligen ligger till. Myndigheten ”tar hand” om alla problem innan det blir en anmälan. Därför når inga arbetstagares anmälningar myndighetens diarium.

Detta kombinerat med mörkläggningen om antalet anmälningar, som enligt källan var noll förra året, försvårar en utomstående granskning av myndigheten.

Är det kanske så att de ansvariga cheferna på Arbetsmiljöverket är nöjda med situationen, att ingen utomstående kan granska brister i arbetsmiljön på myndigheten?

Men att sopa problem under mattan brukar inte vara en bra strategi i längden för myndighetschefer.

En källa på myndigheten ställer en viktig fråga:

– Arbetsmiljöverket har synpunkter på arbetsgivare runt om i landet att de ska uppfylla vissa kriterier när det gäller arbetsmiljön. Men vem granskar Arbetsmiljöverket, att arbetsmiljön funkar? Vi kan inte granska oss själva.

Svaret är att Arbetsmiljöverket förbluffande nog har uppdraget att granska sig själv, och det fungerar uppenbarligen inte. Annars skulle vi inte få så allvarliga larmsignaler inifrån myndigheten.

FoodMonitor har även begärt av Arbetsmiljöverket att få ett överklagningsbart beslut i frågan om antalet anmälningar. Men även det vägrar myndigheten att skicka.

HÅKAN FRISELL