Arbetsmiljöverket: Förebyggande arbetsmiljöarbete sämre i verksamheter där kvinnor är i majoritet
”Arbete med kvinnors arbetsmiljö visar att det förebyggande arbetsmiljöarbetet är sämre i verksamheter där kvinnor är i majoritet”. Det meddelar Arbetsmiljöverket idag på internationella kvinnodagen.
– Arbetsmiljöverkets slutsats är att det krävs större förändringar än vad som hittills skett på arbetsplatserna vad gäller styrning, ledning, organisering, och fördelning av resurser. I synnerhet inom kvinnodominerade verksamheter. Bara så kan vi i grunden påverka kvinnors och mäns arbetsvillkor och arbetsmiljö, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.
Enligt Arbetsmiljöverket har skillnaderna i arbetsmiljö och ohälsa mellan kvinnor och män inte biologiska orsaker.
”När kvinnor och män har samma arbetsuppgifter, drabbas de som regel av samma besvär. Istället beror det på att arbetet är organiserat på olika sätt och att fördelningen av resurser ser olika ut”, skriver myndigheten, i en kommentar.
”I en inspektionsinsats jämfördes arbetsmiljön inom den mansdominerade tekniska förvaltningen med den kvinnodominerade hemtjänsten i fler än 60 kommuner. Insatsen visade bland annat att antalet medarbetare per chef inom hemtjänsten är många gånger högre. Hemtjänsten har generellt också sämre kommunikation med beslutsfattare, färre stödfunktioner, mindre resurser i form av utrustning, och sämre tillgång till bilar än den tekniska förvaltningen.”
Genom sitt arbete drar myndigheten ett antal lärdomar. Här är några av de viktigaste (källa Arbetsmiljöverket):
”Arbetsmiljön på svenska arbetsplatser är ojämställd. I kvinnodominerat arbete är förutsättningarna sämre, riskerna för ohälsa större, och sannolikheten högre att arbetstagare slutar till följd av ohälsa eller missnöje.
Alltför hög fysisk och emotionell belastning i kvinnodominerat arbete är följder av brister i arbetsmiljön som drabbar både kvinnor och män – det är inte en fråga om biologi utan om vilken belastning man utsätts för.
Kvinnor och män som arbetar inom samma organisation eller yrke gör ofta olika saker, vilket påverkar belastningen i arbetsmiljön.
De högsta sjuktalen är relaterade till organisatoriska och sociala faktorer i arbetsmiljön. De måste därför hanteras på organisatorisk nivå och inte på individnivå. Alla nivåer i organisationen måste se till att kraven i arbetet balanseras med rätt resurser.”
Arbetsmiljöverket anser att de ansvariga politikerna bör vidta åtgärder.
”För att komma tillrätta med problemen med den ojämställda arbetsmiljön inom offentlig sektor krävs åtgärder på central, politisk nivå. Dit når inte vår tillsyn i tillräcklig utsträckning”, skriver myndigheten.
/FoodMonitor