Ny EU-lag ger konsumenter bättre information om matens innehåll
EU-parlamentet vill ge konsumenterna bättre information om vad maten egentligen innehåller. Idag röstade parlamentet för en ny lag.
”Köttet i köttdisken ska ursprungsmärkas och det är ett steg åt rätt håll”, säger Carl Schlyter, EU-parlamentariker för Miljöpartiet.
 
Lagen som är en uppgörelse mellan parlamentet och ministerrådet kommer enligt Carl Schlyter att innebära viktiga konkreta förbättringar för konsumenterna.
 
”En grön framgång är att fuskmat, som marsipan av aprikoskärnor istället för mandlar, ihopklistrat kött, och kyckling som innehåller en stor mängd vatten, måste tydligt deklarera innehållet på förpackningen.”
 
”Det blir också ett tydligare förbud mot vilseledande förpackningar som att till exempel ha bilder på blåbär på förpackningen, fastän produkten inte innehåller blåbär.”
 
Det är en tydlig känga till livsmedelsföretag som Cloetta som fått mycket kritik den senaste tiden från konsumenter för att ha just blåbär avbildade på sina förpackningar trots att de förpackade livsmedlen innehåller enbart syntetiska blåbärssmakämnen.
 
Även märkningen av kött blir bättre med den nya lagen.
 
”Idag ursprungsmärks endast nötkött, men med den nya lagen omfattas allt kött. När det gäller kött som ingår i produkter får tyvärr konsumenten endast information om ursprunget om det skulle vara vilseledande att utelämna informationen. Om köttbullar tillverkas i Sverige men är gjorda av kött från Brasilien så måste det stå på förpackningen.”
 
Det finns också andra regler som nu kommer att förbättras. Några av dem är:
 
1. Om en produkt innehåller nanopartiklar ska det deklareras.
 
2. Vegetabiliska oljor ska deklareras, så att man ser om en produkt till exempel innehåller palmolja.
 
3. Vegetarisk och vegansk mat kommer att definieras och kunna kännas igen enkelt.
 
4. Allergimärkningen och läsbarheten förbättras.
 
5. Näringsdeklaration vad gäller energi, protein, fett, mättat fett, kolhydrater, socker och salt per 100 gram/100 milliliter blir obligatorisk i hela EU, såsom de nordiska länderna velat.
 
Men det finns också en del besvikelser med det nu antagna förslaget till lagstiftning.
 
”Den största besvikelsen är att parlamentets krav på generell ursprungsmärkning och transfettmärkning inte gick igenom, samt att alkohol får ett totalt undantag”, säger Carl Schlyter.
 
Nästa steg innan lagstiftningen kan träda i kraft är en omröstning i EU:s råd. Om den omröstningen ger ett prositivt resultat börjar den nya lagen att gälla efter tre år. En lag om förbättrade näringsdeklarationer om vad som finns i livsmedel per 100 gram börjar gälla först efter fem år.
 
HÅKAN FRISELL