Brist på handelsrepresentation, trög myndighetsbyråkrati och protektionistiska exportförbud – hot mot svensk livsmedelsexport
Bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen meddelar att en ny rapport visar att brist på handelsrepresentation, trög myndighetsbyråkrati och protektionistiska exportförbud är några hinder som måste undanröjas för att svensk livsmedelsexport ska kunna nå sin fulla potential. Organisationen planerar att presentera rapporten på ett digitalt seminarium idag.
”2020 exporterade Sverige livsmedel till ett värde av 63 miljarder kronor. Det är en imponerande siffra, men faktum är att livsmedelsindustrin har en förhållandevis låg exportandel på cirka 30 procent av omsättningen. Andra svenska industrier har i många fall en exportandel runt 70 procent”, skriver organisationen i ett pressmeddelande.
− Sverige är en liten och extremt konkurrensutsatt marknad med små marginaler, och för ett livsmedelsföretag som vill växa så är exporten ofta nyckeln till lönsamhet. Men idag är det alldeles för svårt och dyrt för alla utom de största företagen att ta sig ut på nya marknader. Det måste vi ändra på om vi vill att den svenska livsmedelsindustrin ska finnas kvar och utvecklas. Potentialen är enorm och vi vet vad som behöver göras, så nu finns det inga ursäkter att inte agera, säger Björn Hellman, vd i Livsmedelsföretagen, enligt pressmeddelandet.
Livsmedelsföretagen har fem policyförslag för att öka livsmedelsexporten:
”Öka antalet lantbruksråd med främjaruppdrag”
”Ökad dialog med Norge om landets importrestriktioner”
”Öronmärkt satsning på kortade handläggningstider och marknadstillträden på ansvariga myndigheter”
”Tillsätt en utredning och påföljande handlingsplan för omtag i snusfrågan på EU-nivå”
”Upprätta en samverkansmodell kring fytosanitära frågor”
/FoodMonitor

t20