INTERVJUN:

Annica Sohlström, Livsmedelsverket

I slutet av förra året gjorde sig plötsligt regeringen av med dåvarande generaldirektören på Livsmedelsverket. In kom Annica Sohlström som tillförordnad generaldirektör. Nu när hon hunnit bli varm i kläderna frågar vi om läget på myndigheten och utmaningarna framöver.

– Hur det gick till var att jag fick en konkret fråga från näringsdepartementet om jag med kort varsel kunde gå in som tillförordnad generaldirektör på Livsmedelsverket. Och då var jag precis i en sådan fas att jag var på väg att sluta mitt tidigare jobb. Jag var alltså tillgänglig. Så gick det till, säger hon.

Läs mer: Livsmedelsverkets generaldirektör petad – till slut vaknade regeringen

Annica Sohlström arbetade åren 2001 till 2010 som chefsnutritionist, enhetschef, och avdelningschef på Livsmedelsverket, och har gedigen kunskap om myndigheten.

Du är tillförordnad GD nu. Vill du bli ordinarie?
– Det pågår en rekryteringsprocess nu och den sköts av näringsdepartementet. Det är så rekryteringar av GD går till. Att man har annons ute. Man håller på att gå igenom ansökningarna nu.

– Jag kan avslöja att jag har sökt. Det finns säker många kvalificerade sökande. Det är antagligen ett väldigt attraktivt jobb.

Ett av problemen med den förra generaldirektören var, enligt uppgift, att denne brustit i kommunikationen med personalen på Livsmedelsverket.

Har du bättre ordning på dina underlydande chefer?
– Jag har en lång chefserfarenhet så att jag är van att hantera utmaningar på i olika sätt i organisationer. Jag tycker det är viktigt med intern kommunikation och att ha ett bra samarbete med både chefer och medarbetare.

Vad har varit viktigast för dig att jobba med sedan du tillträdde?
– Det viktigaste har väl varit att få arbetsro i organisationen och en tillförsikt. Det pågår väldigt mycket bra arbete men det är klart att det har varit en period för personalen där det har varit lite turbulens och osäkerhet. Det har därför varit väldigt mycket fokus på att skapa arbetsro och framtidstro och tillförsikt att jobba på.

Hur har du gjort detta?
– Dels att bekräfta att den planering som är gjord för i år gäller. Att se till att vi har en budget och att visa att jag tror på personalen och verksamheten. Skapa trygghet och öppenhet. Och se till att det blir en öppnare kommunikation mellan ledning och personal och att personalen känner sig trygg med att de vet vad som är på gång.

Gäller öppenheten även utåt mot allmänheten?
– Livsmedelsverket stävar precis som andra myndigheter att vara en öppen myndighet. Och det är vår ambition att vi ska vara så öppna och lämna ut så mycket information som möjligt.

Har du tagit ut någon egen ny riktning för myndigheten?
– Någon ny riktning tycker inte jag att jag ska ta som tillförordnad utan jag ska mer se till att vi genomför det som åligger oss att göra som myndighet. Men Livsmedelsverket har två utmanande uppdrag. Det ena är livsmedelskontrollen och det andra är att verka för bra matvanor för befolkningen.

– Vi jobbar väldigt mycket med att få en mer likvärdig livsmedelskontroll och mer riskbaserad kontroll. Vi vill bli ännu bättre på att ha en coachande attityd till företagen så att företagen verkligen känner att de får ut någonting av att bli kontrollerade. Det är målet. Och sedan naturligtvis att stärka kommunerna och öka samverkan så att vi får en mer likvärdig kontroll. Det är en utmaning men det är så vi måste jobba. Det är klart att det är en utmaning för små kommuner att klara livsmedelskontrollen. Det är inte lätt. Det är många saker man ska kunna och förhålla sig till.

FoodMonitor har tidigare i flera artiklar berättat om konsekvenserna av att nästan hälften av landets kommuner inte klarar av att utföra den livsmedelskontroll de är ålagda.

Läs mer: Övermäktig kontrollskuld för Hagfors kommun

Läs mer: Livsmedelskontrollen i Grums har havererat

Borde Livsmedelsverket ta över ansvaret från kommunerna?
– Det är alldeles för tidigt för mig att uttala mig om något sådant.

– Det vi kan göra som myndighet det är att försöka stärka kommunerna så mycket vi kan och uppmana dem att samverka. Sedan är det den politiska nivån som måste ta ställning till om det ska vara någon annan organisation av kontrollen. Det är inte vi som gör det.

FoodMonitor har tidigare berättat om den mycket infekterade situation som råder på slakteriet Skövde Slakteri i Skövde där ledningen i bolaget och personal från Livsmedelsverket beskyller varandra för oegentligheter.

Läs mer: Skövde Slakteri: Livsmedelsverket har ett kvinnofientligt synsätt

Läs mer: Omfattande problem med arbetsskador bland Livsmedelsverkets personal på Skövde slakteri

Hur ser du på situationen på Skövde Slakteri och slakterierna generellt?
– Generellt tycker jag, när jag har pratat med slakterier och med vår personal, att kommunikationen fungerar bra mellan Livsmedelsverket och slakterierna. Och det är också vad jag har hört när jag har mött branschorganisationer. När det gäller Skövde så skulle jag vilja säga att det är en process som pågår nu. Och där jag utgår från att man från båda sidor vill ta tag i de här problemen och hitta en fungerande relation. Jag utgår från att de ska reda upp det här.

Finns det något ni kan göra för att förbättra situationen för de officiella veterinärerna och de officiella assistenterna?
– Vi jobbar mycket nu på Livsmedelsverket med team. Att ha grupper så att man känner att man ingår i en grupp och man har ett kollegialt stöd i det arbete man gör. Att man inte är ensam utan att det är stöd och att det ska finnas bra teamchefer som kan stötta sin personal på ett konstruktivt sätt. Det jobbar vi väldigt mycket med på Livsmedelsverket. Men jag vet att de har en tuff arbetsmiljö. Och vi får stötta personalen på bästa sätt utifrån hur miljön ser ut.

Regeringen har i år aviserat hårdare straff för livsmedelsfusk. Det välkomnar Annica Sohlström. Och hon väntar sig i sådana fall fler anmälningar.

– Vi tycker det är positivt att ministern har tagit initiativet att se över straffskalan och få en strängare straffskala. Vi tror då också att det kommer blir mer åtalsanmälningar. Vi vet att man undviker ibland att göra anmälningar för man vet att det händer ingenting. Men får man en strängare straffskala kanske det skulle börja hända mer också. Det tror jag skulle vara väldigt positivt för inte minst för konsumenterna men också för de schyssta företagen, säger hon.

– Vi kommer att fortsätta ha fokus och göra det vi kan inom området men det är också positivt att departementet har tagit det här initiativet. När det gäller livsmedelsfusk vi upplever ett väldigt stöd från branschen i att jobba mot fusk. Det tjänar alla seriösa företag på, vilket ju är de allra flesta tack och lov.

Behöver ni mer resurser om det blir hårdare straff så som departementet föreslagit?
– Man kan alltid önska sig mer resurser för allting man ska göra och det här är också ett ytterligare viktigt område. Vi behöver kanske se över hur vi använder olika resurser. Kan man jobba på ett annat sätt för att också se till att vi jobbar ännu mer effektivt med det här?

Hur tycker du att straffskalan ska se ut?
– Det vore väl bra om det blev ett ordentligt straff så det sved i skinnet på de som missköter sig och så att polis och åklagare verkligen tar tag i de här ärendena.

HÅKAN FRISELL

Foto: Livsmedelsverket.