Livsmedelsverkets svarar om statsstöd till skandalslakteriet Håkantorp Slakteri

ANALYS Som FoodMonitor har berättat om tidigare så har Livsmedelsverket nyligen fått ta emot klagomål från allmänheten efter det att skandalslakteriet Håkantorp Slakteri AB i Vara beviljats över en halv miljon kronor i statsstöd. Detta trots en litania med avvikelser de senaste åren. I dagarna svarade myndigheten.

”Stödet ges som en minskad timtaxa och regleras av EU:s regler för statsstöd. Därtill finns ett regleringsbrev som beskriver hur stödet kan användas. Djurskyddet regleras i en annan lagstiftning än statsstödet. Statsstödet kan alla slakterier och vilthanteringsanläggningar söka för år 2020”, skriver Eiríkur Einarsson, områdeschef för kontroll på Livsmedelsverket, i ett mejl till en av de som klagat.

LÄS OCKSÅ: Håkantorp Slakteri ”en styggelse för Sverige” – Livsmedelsverket får ta emot kritik

LÄS OCKSÅ: Varför ger vi statsstöd till skandalslakteriet Håkantorp Slakteri?

Eiríkur Einarsson skriver att om ett slakteri inte sköter sig kan det få följder.

”Ett slakteri som inte sköter sina åtaganden kring djurhållning, hygien eller annat som kontrolleras kan få förelägganden och höga viten att betala. Detta kan handla om stora belopp och även ske vid mer än ett tillfälle. Vid allvarliga brister har länsstyrelsen rätt att besluta om omhändertagande av djur samt förbud för djurhållare att ha hand om djur”, skriver han.

”Alla slakterier och vilthanteringsanläggningar kan alltså påverka sin kostnad genom att följa reglerna och på så sätt tilldelas färre kontrolltimmar. De anläggningar som missköter sina åtaganden får högre utgifter eftersom de behöver betala för fler kontrolltimmar och kan dessutom få betala viten. Det lönar sig att göra rätt.”

Tidigare i år lyckades Livsmedelsverket få viten utdömda mot Håkantorp Slakteri AB. Det var bra gjort.

Men några månader senare belönar myndigheten alltså slakteriet med en halv miljon i statsstöd.

Det skickar tveksamma signaler till industrin.

Jag förstår att myndigheten har att tolka EU-lagstiftningen. Men kunde man gjort en annan tolkning? Jag frågar det eftersom Livsmedelsverket är kända för att emellanåt göra uppseendeväckande dåliga juridiska tolkningar.

Istället blev de svenska skattebetalarna blåsta.

Det är nu många faktorer som samverkar för att sänka djurskyddet inom den svenska livsmedelsproduktionen.

Här är några av de värsta:

1. Hemlighetsmakeriet – för 5-6 år sedan fick media ta del av omaskerade uppgifter i de flesta djurskyddsärenden. Numer hemlighålls i stort sätt allt. Det gör att djurplågare inte kan avslöjas av media den omfattning som behövs. Hemlighetsmakeriet har också gjort det svårare att upptäcka brister i Livsmedelsverkets och länsstyrelsens handläggning av djurskyddsärenden. ...

   Läs vidare på FoodMonitor Plus

   HÅKAN FRISELL

   Foto: Håkan Frisell.