Antalet ärenden om högdräktiga ligger kvar på runt 200

Förra året anmälde Livsmedelsverkets officiella veterinärer, OV, 199 ärenden om högdräktiga och nyförlösta djur på landets slakterier till länsstyrelsen. Det är ungefär lika många som år 2021 och år 2022. Flest ärenden berörde förra året djurhållare i Västra Götaland. Flest drabbade djur påträffades på HKScan Sweden AB i Linköping med KLS Ugglarps AB i Dalsjöfors på andra plats.

”Ko … ankom den 28 december 2023 klockan 15:00 till KLS Ugglarps AB, Dalsjöfors från … . Vid köttbesiktning dagen därpå uppmärksammades att den var högdräktig. Fostrets längd var längre än 90 centimeter från hjässan till svansroten. Pälsen och klövarna var välutvecklat samt framtänder var genombrutna ur tandköttet”, skriver OV i en anmälan till Länsstyrelsen Jönköping i ett av ärendena.

OV misstänker att kon olagligen transporterats till slakteriet.

Livsmedelsverket har (som de brukar /red) sekretessbelagt uppgifter om leverantören.

Så här såg fördelningen mellan de tre slakterier som Livsmedelsverket skickade flest ärenden om till länsstyrelsen förra året ut:
HKScan Sweden AB i Linköping – 42 ärenden
KLS Ugglars AB i Dalsjöfors – 33 ärenden
KLS Ugglarps AB i Hörby – 24 ärenden

Ett annat ärende förra månaden nyligen handlade om slakteriet Närkes Slakteri i Gällersta AB i Örebro.

”Enligt leveranssedeln hade djuren lastats klockan 10:30 och anlänt klockan 12:30 samma dag till slakteriet. En ko med SE … visade sig senare vid besiktningen efter slakt, vara högdräktig, och det konstaterades med hög sannolikhet att mindre än 28 dygn återstod till kalvning. Kalvens längd, mätt från hjässan till svansroten (crown-rump length) var cirka 90 centimeter. Pälsen var väl utvecklad över hela kroppen och på bukens undersida och framtänderna var helt genombrutna. Kalven hade även väl utvecklade klövar. Sammantaget görs bedömningen att kalven måste betraktas som fullt utvecklad och dess längd, fulla behåring och genombrutna tänder talar starkt för att kalvning kunde väntas inom 28 dygn. Ett djur i så långt gången dräktighet ska inte utsättas för den stress en transport medför, samt risken att kalvningen sker under transport eller uppstallning på slakteri”, skriver OV i en anmälan till Länsstyrelsen Västra Götaland.

Även i detta fall misstänker OV att kon transporterats olagligen till slakteriet.

Så här såg fördelningen mellan olika länsstyrelser ut för de ärenden Livsmedelsverket förra året skickade till länsstyrelsen:
Länsstyrelsen i Västra Götaland – 43 ärenden
Länsstyrelsen i Skåne – 30 ärenden
Länsstyrelsen i Jönköping – 20 ärenden
Länsstyrelsen i Östergötland – 15 ärenden
Länsstyrelsen i Gotlands län – 11 ärenden
Länsstyrelsen i Värmland – 10 ärenden
Länsstyrelsen i Hallands län – 9 ärenden
Länsstyrelsen i Dalarna – 7 ärenden
Länsstyrelsen i Västerbotten – 7 ärenden
Länsstyrelsen i Jämtlands län – 6 ärenden
Länsstyrelsen i Kalmar – 6 ärenden
Länsstyrelsen i Kronoberg – 6 ärenden
Länsstyrelsen i Uppsala – 6 ärenden
Länsstyrelsen i Gävleborg – 5 ärenden
Länsstyrelsen i Västmanlands län – 5 ärenden
Länsstyrelsen i Västernorrland – 4 ärenden
Länsstyrelsen i Stockholm – 3 ärenden
Länsstyrelsen i Norrbotten – 2 ärenden
Länsstyrelsen i Örebro – 2 ärenden
Länsstyrelsen i Blekinge län – 1 ärende
Länsstyrelsen i Södermanland – 1 ärende

Varje ärende kan omfatta ett eller flera djur.

Länsstyrelsen Västra Götaland ligger alltså i topp med Länsstyrelsen Skåne på andra plats.

FoodMonitors kommentar: ärenden med högdräktiga och nyförlösta djur på slakteriet är en av många indikatorer på hur det står till med djurskyddet i landet.

Det är värt att notera att antalet steg kraftigt mellan år 2017 och år 2019 för att sedan gå ner något och ligga på ungefär samma nivå – runt 200. Att nivån inte sjunkit mer är en indikation på att myndigheterna och branschen inte gjort tillräckligt för att komma till rätta med problemet.

Att högdräktiga djur når slakterier tyder på allvarliga brister hos djurhållare i att hålla koll på sina djurs dräktighet.

Det kan också hända att veterinärer som åker ut till djurhållare förklarar djur som varandes inte dräktiga men som ändå sedan dyker upp som högdräktiga på slakterierna. Det tyder på dålig utbildning eller möjligen inkompetens.

Transportörer kan i den här typen av ärenden sällan klandras. Det kan vara i stort sätt omöjligt att upptäcka högdräktiga djur när de lastas på en gård.

För slakterierna är högdräktiga ett bekymmer. De fullgångna kalvarna som faller ut vid slakt måste destrueras och får inte bli mat. Det är också ofta obehagligt för personalen att bevittna detta.

För de drabbade djuren utgör hanteringen en stor risk för onödigt lidande.

HÅKAN FRISELL

LÄS MER: Högdräktiga och nyförlösta på slakterier – en skam

Foto: Livsmedelsverket.