Samtidigt som klimatförändringen kan bidra till att antalet så kallade ”megabränder” i världen ökar kan dessa bränder i sig vara en bidragande faktor till den globala uppvärmningen. Det framkommer i den FAO-rapport som igår presenterades på den femte internationella konferensen om skogsbränder i Sun City i Sydafrika.
FAO uppmanar världens länder att införa mer genomgripande strategier för skogsbrandsbekämpning och att förbättra övervakningen av koldioxidutsläpp från skogsbränder.
”Megabränder är främst orsakade av människan och de kommer troligen att bli allt vanligare som en följd av klimatförändringen, men nu misstänker vi att bränderna i sig själva är en del av en ond cirkel som skyndar på den globala uppvärmningen”, säger Pieter van Lierop från FAO:s avdelning för skogsfrågor.
”I och med att megabränder blir allt vanligare och allt större i omfattning, samtidigt som klimatprognoserna indikerar varmare och torrare säsonger för bränder, blir den här frågan allt mer angelägen”, säger han.
Två aktuella exempel på megabränder är brandkatastrofen ”Black Saturday” i Australien 2009 som dödade 173 människor och brände ner flera städer samt de rekordstora bränderna i Ryssland där 62 människor omkom och cirka 2,3 miljoner hektar mark eldhärjades till följd av över 32 000 bränder.
Nästan alla megabränder som studerats i den här analysen hade orsakats av människor. Ofta anläggs bränderna avsiktligt för att frigöra mark i jordbruks- eller exploateringssyfte. Torka var en bidragande faktor i alla utom en av de studerade megabränderna och varma, torra och blåsiga förhållanden rådde under tiden för alla skogsbränder som tas upp i rapporten. Megabränder i tropiska skogar förstärks framför allt av torra skogsrester som lämnats kvar efter avverkning och röjningsarbeten för ny odlingsmark.
Avvägda skötselprogram för skogsbränder behövs
Torka får ofta bära skulden för att megabränder sprids okontrollerat, men Florida och västra Australien är två exempel där kostnaderna, förlusterna och skadorna från bränder, trots långvarig och svår torka, tycks vara mycket mindre än på andra platser. Skötselprogrammen i dessa områden visar på avvägda angreppssätt till att förebygga, mildra och bekämpa skogsbränder.
I Florida äger U.S. Forest Service och delstaten Florida cirka 800 000 hektar mark. Båda dessa institutioner bränner varje år i genomsnitt 20 till 30 procent av sina skogar under kontrollerade former. Kontrollerade bränder anläggs vart annat till vart fjärde år och kostar mellan 10 till 30 dollar per hektar. I skogar där man inte har använt sig av kontrollerade bränder kan kostnaderna för skogsbekämpning ofta överstiga flera hundra, till och med flera tusen, dollar per hektar och då är inte ytterligare förluster och skador som kan uppstå medräknade.
I de sydvästra delarna av västra Australien förvaltar miljö- och naturvårdsmyndigheten ett område på cirka 2,5 miljoner hektar. Myndigheten använder rutinmässigt kontrollerade bränder i naturvårdssyfte för cirka 8-9 procent av sina marker och strävar efter att där bränna 70-90 procent av marktäckningen. Förluster, skador och kostnader för skogsbränder har minskat kraftigt sedan programmet med kontrollerade bränder inleddes.
I vissa områden är lokala initiativ för att hantera bränder på väg att utarbetas. Dessa program som drivs gemensamt av privata och offentliga markägare förenar motstridiga intressen och ger skogar som är mer motståndskraftiga mot bränder.
Slakteri-vd förvånad över Livsmedelsverkets skeva och riskabla sekretess
Livsmedelsverket maskerar händelse på Kronfågel
Har Livsmedelsverket slutat filma lidande djur?
Livsmedelsverkets hemlighetsmakeri fortsätter
Livsmedelsverkets löjeväckande sekretess om Kronfågel
Livsmedelsverkets interna anmälningar visar på konflikter med svenska slakterier
